Korallhavet

I Korallhavet så ligger världens största korallrev, nämligen Stora barriärrevet. Det här är ett så kallat randhav till Stilla havet och öarna som finns i det kallas för Korallhavsöarna. Det var i detta hav som Slaget om Korallhavet utspelades under Andra Världskriget. Korallhavet omges av Australiens Queenslands kust i väster (och det är här som vi finner Stora barriärrevet), Vanuatu och Nya Kaledonien i öster, och av Solomonöarna i nordöst. I nordöst så vidrör havet vid Nya Guineas östkust vilket inkluderar Papuaviken. I söder så går Korallhavet samman med Tasmanhavet, i norr med Solomonsjön, och i öster med Stilla havet. Via Torres sundet så går Korallhavets vatten samman med Arafurasjön.

Mer om Korallhavet

I Korallhavet så är det mycket vanligt med jordbävningar. Om man ser på tidsperioden 1866-2000 så drabbades området av flera hundra jordbävningar som låg mellan 2 och 6 på Richterskalan. I modern tid så kan jordbävningen vid Vanuatu år 2008 nämnas såväl som den kraftiga undervattensjordbävningen som inträffade år 2007 vid Solomonöarna och som ledde till en flera meter hög tsunamivåg. Havet har fått sitt namn just för att det består av många olika korallformationer. Det Stora barriärrevet är omkring 2 000 km långt och sträcker sig längsmed Australiens nordöstra kust. Det här revet består av cirka 2 900 individuella rev och 1 000 öar. De största atollerna i Korallhavet är Chesterfield öarna och Lihou revet.

Klimat och natur

Korallhavets klimat är varmt och stabilt. Det regnar ofta och området drabbas av tropiska cykloner. Sedan 1975 så har jakten på olja vid Stora barriärrevet avslutats och många delar av havet har begränsningar på fiske. Det här är ett sätt att skydda den unika naturen på och det är till stor glädje för turister att man lägger fokus på att bevara den unika miljön. Här finns det så mycket spännande att se i vattnet och på land så många reser till reven och öarna i Korallhavet för att se närmre på djurarterna.

Klimatet är subtropiskt och cyklonerna brukar uppstå mellan januari och april. I vissa områden så kan cyklonsäsongen pågå ända in i november. Det regnar som mest mellan december och mars och man räknar med omkring 80-125 regnfria dagar per år. Temperaturen ligger mellan 18-27 °C.

Djurarter

Dugongdjur i Korallhavet

Dugongdjur

I mangroveträsk, längsmed kuster och i havets djup så finns det en massa olika arter. En del lever i reven medan andra lever på land på öarna i havet. Det finns åtminstone 30 olika varianter av valar, delfiner och tumlare. Här finns också det unika dugongdjuret som har ett så komiskt utseende, nästan som en stor koaktig hund som simmar i vattnet. Det finns sköldpaddor och även sjöormar av många olika slag. Världens giftigaste sjöorm, Aipysurus duboisii finns i dessa vatten och den bör man verkligen hålla sig på gott avstånd från. Korallhavet har tusentals fiskarter vilket inkluderar clownfisken. I luften så flyger det mer än 200 fågelarter och de bygger sina bon på öarna i havet. Dessutom så kan saltvattenkrokodiler nämnas. De bor i mangroveträsk vid kusterna. Vid Australiens kust så ser man också gott om olika haj-arter som till exempel tigerhaj.

Slaget om Korallhavet

Aipysurus duboisii

Aipysurus duboisii

Det första slaget mellan Japan och USA under det Andra Världskriget var Slaget om Korallhavet. Det här var det första slag då man använde sig av hangarfartyg. När slaget var över så var det svårt att säga vem som egentligen vann det. USA förlorade hangarfartyget Lexington medan Japan förlorade flera stora fartyg i detta historiska slag. Anledningen till sammandrabbningen var att Japan planerade att invadera Australien vilket USA inte kunde gå med på. Japan började sin invasion med att styra kursen mot Port Moresby ovetandes om att USA var på väg för att motarbeta den.

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.