Salomonöarna

Det tar ungefär 3 timmar med flyg från Brisbane i Australien till Honiara som är Salomonöarnas huvudstad. Salomonöarna består av 6 huvudöar som är av vulkaniskt slag med berg och skog. Guadalcanal är ön som de flesta bor på och där huvudstaden samt flygplats finns. Idag är det många som kommer som turister till Salomonöarna och då är populära utflyktsmål platser där slag utkämpades under andra världskriget. Man kan dyka och se närmre på båtvrak såväl som besöka minnesplatser där man kan läsa mer om vad som hände på plats. Salomonöarna fick sin självständighet från Storbritannien 1978.

Mer om Salomonöarna

Haj vid Salomonöarna

Rikt djurliv i vattnet

Det finns många olika etniska grupper på Salomonöarna och man tror att den största gruppen, melanesier, har bebott öarna under flera tusen år. Den första europén att besöka öarna var spanjoren Alvaro de Mendana. Han kom år 1568 och gav öarna namnet Islas Salomon. Sedan öarna fick självständighet så har man fungerat som konstitutionell monarki med den brittiske monarken som statsöverhuvud. Det officiella språket är engelska och år 2009 så räknade man med en befolkning på strax över 500 000.

Geografi och klimat

Solomonöarna ligger öster om Papua Nya Guinea och allt som allt så rör det sig om tusentals öar. Sträckan mellan de öar som ligger längst i väst och de som ligger längst i öst räknas vara omkring 1 500 km. Klimatet är väldigt fuktig året om med höga temperaturer på omkring 26.5 °C. Det är svalare mellan juni och augusti och det regnar oftare mellan november och april. Salomonöarna kan delas in i två olika ekoregioner. De flesta öarna tillhör regionen Salomonöarna regnskogsregion. Den andra regionen är Vanuatu regnskogsregionen och här ingår Santa Cruz öarna. Jorden är på många platser mycket bördig vilket beror på vulkanisk aktivitet. På några av de större öarna så finns det vulkaner som fortfarande är aktiva. De allra aktivaste vulkanerna är Tinakula och Kavachi.

Jordbävningar

År 2007 i april så drabbades Solomonöarna av en kraftig jordbävning som följdes av en stor tsunami. Flodvågen förstörde mer än 900 hem och tog livet av minst 52 personer. Jordbävningen påverkade även landskapet så att nya stränder bildades där man nu kan se rester av korallrev som en gång fanns under vatten. Så sent som den 12 april 2014 så drabbades regionen av en jordbävning som mätte 7.6 på Richterskalan och det här är en verklighet som landets invånare får hantera med hjälp av varningssystem och byggteknik som ger hus som bättre klarar av skalven.

Östtimor

Östtimor är det första land att bli självständigt under 2000-talet. Det här landet blev nämligen inte självständigt förrän den 20 maj 2002. Då hade det styrts av portugiser från 1500-talet och fram till 1975 varpå Indonesien invaderade och tog över. FN fördömde denna invasion och med FNs hjälp så kunde detta land i Sydostasien få sin självständighet. Landet ligger på den östliga delen av ön Timor och innefattar även en del av öns västra del. Landets officiella namn är Demokratiska republiken Östtimor. Landets totala yta är omkring 15410 kvadratkilometer. Huvudstaden heter Dili och de officiella språken är portugisiska och tetum.

Lite historia

Fin strand i Östtimor

Jesusstranden i Östtimor

Östtimor koloniserades av Portugal under 1500-talet och kallades för Portugisiska Timor fram till dess att ön avkoloniserades år 1975. När Östtimor hade avkoloniserats så ockuperade och invaderade Indonesien ön och utropade den till den 27:e indonesiska provinsen. Det här var dock något som invånarna på ön var föga intresserade av vilket senare kom att undersökas och fastställas av FN som fördömde Indonesiens invasion. När Östtimor år 2002 blivit ett eget land så blev man medlemmar i FN såväl som i Samväldet av portugisspråkiga länder. De flesta på ön är kristna men det finns några minoritetsgrupper som tillhör andra religioner.

Geografi och klimat

Ön Timor ingår i Malackaarkipelagen och är den största av de Små Sundaöarna. Söder om ön så finns Timorsjön som är en del av det Stilla havet och som skiljer Timor från Australien. Den västra delen av ön huserar den indonesiska provinsen Nusa Tenggara Timur. Den största delen av landet består av bergslandskap och det högsta berget är Tatamailau som också har namnet Mount Ramelau. Det här berget har en högsta punkt på 2 963 meter. Efter huvudstaden Dili så är Baucau den näst största staden. Längst i öst på Östtimor så ligger Paitchau bergskedjan och även Ira Lalaro sjön. Här har man anlagt ett naturreservat som har namnet Nino Konis Santana National Park. Här skyddar man landets tropiska skog och unika plantor och djurarter. Längsmed den norra kusten så finns det gott om korallrev som har uppmärksammats då de hotas av miljöförstöring.

Östtimor har två årstider, regntiden som ligger mellan december och april och den torra säsongen som ligger mellan maj och november, Under de torra månaderna så har man inte mycket regn på den norra kusten medan bergsområden och den södra kusten kan få tillfälliga regnskurar. När det väl regnar så leder detta ofta till översvämningar och jordskred vilket ibland gör det omöjligt att ta sig fram på vägar. Temperaturerna ligger på mellan 30°C och 35°C året om, i bergsområden så kan det bli kyligare.

Ekonomi

Industrier på Östtimor är aktiva inom områden som trycksaksproduktion, tvåltillverkning, hantverk och vävda tyger. Man odlar kaffe, ris och kassava, och landet exporterar kaffe, marmor och sandelträ.

Australien

När man ser på landmassa så är Australien världens sjätte största land efter länder som Ryssland, Kanada, Kina och USA. Men det finns en väldigt stor skillnad, och det är att Australien även är en kontinent. Faktum är att det här är världens enda kontinent som samtidigt utgör ett enda land. Trots att landet är så pass stort så har det en relativt liten befolkning. Omkring 23 miljoner invånare kan inte anses vara så mycket för ett land som täcker en yta på 7 692 024 km². Förutom att vara en kontinent så är Australiens fastland också en gigantisk ö med en högsta punkt på 2 228 meter som utgörs av toppen på berget Mount Kosciuszko.

Det här är en mycket torr kontinent med lite regnfall. Det betyder dock inte att det råder brist på jordbruksmark och Australiens bördiga delar får gott om vatten och är med och förser världen med föda. Samväldet Australien består av sex stater och två territorier. Den största staten är Västra Australien och den har ungefär samma storlek som västra Europa.

Geografi och klimat

Mount Augustus i Australien

Mount Augustus

Australien består av huvudön som också är en kontinent samt ön Tasmanien och öar som ligger i Stilla havet, Korallhavet, Timorhavet och i den Indiska oceanen. Landet gränsar till Indonesien, Östtimor, Papua Nya Guinea, Solomonöarna, Vanuatu och Nya Zeeland. I närheten av Australiens nordöstra kust så finns det kända Stora barriärrevet som är världens allra största korallrev. I västra Australien så finns världens största monolit som heter Mount Augustus.

En klippformation som är mycket känd och som finns i det norra territoriet är Uluru som även kallats för Ayers Rock. Den här gigantiska klippformationen täcker en yta på mer än 3 kvadratkilometer, den är omkring 345 meter hög och man tror att den en gång formades då platsen var täckt av ett inlandshav. Denna gigantiska sten är en av Australiens många turistattraktioner.

Den största delen av Australien är ökenlandskap eller savann som lokalt kallas för Outback. De flesta bor längsmed den sydöstra kusten där klimatet är tempererat. Klimatet är mycket olika beroende var i Australien man befinner sig. Det påverkas en hel del av havsströmmar och det här leder till att man ibland upplever perioder av torka och lågtryckssystem som är tropiska och som ger upphov till cykloner som drar in över norra Australien. I norra Australien så har man ett tropiskt klimat och här finns det tropisk regnskog och grässlätter. Generellt så kan man säga att staterna som ligger i norr har varmare väder under större delen av året medan de stater som ligger söderut kan ha kyligare vintrar. Något att betänka är att Australiens årstider är precis tvärtom mot det som vi upplever i den norra hemisfären. Från december till februari så är det sommar, mars till maj är höst, juni till augusti är vinter och september till november är vår.

Australiens befolkning

Australien räknas som en självständig västerländsk demokrati med en befolkningsmängd som år 2014 med råge passerat 22,5 miljoner. De flesta av landets invånare lever i en av de 10 största städerna. Sydney är den största staden men det är Canberra som är huvudstad i landet. Även om den australiensiska livsstilen till stor del är västerländsk och har europeiska rötter så får man inte glömma bort att det här är ett samhälle med många olika kulturer. Många av dagens australier är första eller andra generationens invandrare från länder där man inte talar engelska. Dessutom så finns det fortfarande några få procent ursprungsbefolkning som är antingen aboriginer eller folk från Torres sund. Från denna grupp så finns det fortfarande de som lever ett traditionellt liv som skiljer sig stort från livsstilen i de större städerna.

Australiens officiella språk är engelska vilket givetvis hänger samman med att man fram till den första januari 1901 var en brittisk koloni. Landets historia som straffkoloni är minst sagt spännande och idag så är det många som är ättlingar till de fångar som en gång deporterades hit från de engelska storstäderna. Att språket idag har en hel del av den amerikanska engelskan beror på guldruschen och de amerikanska militärer som var stationerade i Australien under det Andra Världskriget.

Timorsjön

I det Australasiatiska medelhavet så finns det ett område som kallas för Timorsjön. Det här havsområdet ligger mellan ön Timor och Australiens norra kust. Det här är ett rätt så grunt hav där den allra djupaste delen når omkring 3 300 meters djup. Havsdelens totala yta ligger på omkring 610 000 km² och området innefattar en rad viktiga öar som till exempel Melville öarna, en del av Tiwi öarna, och Ashmore och Cartier öarna som tillhör Australien. Området är av stort intresse för geologer och historieforskare, och man tror att Timorsjön en gång var så pass grund att människor kunde ta sig från ö till ö för att nå Australien. Timorströmmen rör sig i sydvästlig riktning mellan den indonesiska skärgården och Australien. Med denna ström så förs vatten från Stilla havet till den Indiska oceanen.

Geografi

Solnedgång på Timorsjön

Solnedgång över Timorsjön

Timorsjön angränsar till tre stora sund som ligger vid Australiens norra kust, dessa heter på engelska Joseph Bonaparte gulfen, Beagle gulfen och Van Diemen gulfen. I Australien så är staden Darwin den största med kust till Timorsjön. Australiska floder som mynnar ut i denna havsdel är Fish floden, King floden, Dry floden, Victoria floden och Alligator floden. Det finns fler floder i Australiens Kimberly region som också mynnar ut i detta del-hav. Den djupaste punkten i havet kallas för Timor sänkan och den anses vara en fortsättning av Sunda sänkan (även kallad Java sänkan). Geologer har lite olika åsikter om denna sänkas status, om den är en del av Timoröarnas berg eller om den rentav är en del av Java sänkan. Större delen av Timorsjön är inte så djup utan ligger på omkring 200 meter i medeldjup.

Väder

Det är vanligt med tropiska stormar i Timorsjön, och dessa kan vara rätt så problematiska för arbetet med utvinning av olja och gas som pågår i området. På grund av att vädret kan vara så pass tufft så har man utvecklat plattformar och arbetsmetoder som gör det möjligt att klara av stormar på ett säkert sätt. Det här innebär många gånger att man snabbt måste avbryta produktionen, evakuera de som jobbar med utvinningen med helikopter, och invänta lugnare väder.

Timorsjön avtalet

I och med att det här är ett område med rikedomar i form av gas och olja så är det inte så konstigt att konflikter om rätten till det har uppstått. Timorsjön avtalet slöts mellan Östra Timor och Australien år 2002. Man kom överens om att de två länderna delar på rätten till att utforska Timorsjön för att finna olja. Det är inte så att avtalet säger att länderna delar på området i sig utan detta handlar uteslutande om oljeresurserna och att man delar på dessa i enlighet med avtalets bestämmelser. Det här avtalet ersätter ett tidigare avtal från 1989 som inte längre kunde anses vara gällande då Östra Timor inte längre sågs som en Indonesisk provins.

Tasmanhavet

I Australien och i Nya Zeeland så kallar man ofta Tasmanhavet för the Ditch som man kan översätta till svenska som diket. Nu rör det sig verkligen inte om något litet dike och det här är ett hav där vågorna går så högt att folk ofta av ren fascination filmar sina resor på stora båtar mellan Australien och Nya Zeeland. Havet, som är ett bi-hav till Stilla havet, ligger mellan Nya Zeeland och Australien avståndet från kust till kust är omkring 2 000 km. Tasmanhavet fick sitt namn efter den holländske upptäcktsresanden Abel Janszoon Tasman. Han anses vara den första europé att nå Nya Zeeland och Tasmanien. Vid senare tillfälle så kom den brittiske kaptenen James Cook till området och han kunde då kartlägga det som en del av sin expedition. På det lokala morispråket så heter havet Te Tai o Rehua.

Resor över diket

I Australien och Nya Zeeland så är det många som fascineras av möjligheten att paddla med kajak över “diket”. 1977 så blev Colin Quincey den första personen att ensam ro över havet och hans son, Shaun, lyckades med samma sak år 2010. När äventyrarna Justin Jones och James Castrission i november 2007 gav sig på att paddla i en specialbyggd kajak för två över Tasmanhavet så fick detta stor uppmärksamhet. De filmade paddlingen över som tog omkring två månaders tid och färden var full av strapatser som till exempel möten med närgångna hajar. När de kom fram till Ngamotu stranden i New Plymoth på Nya Zeeland så möttes de av ett enormt mediauppbåd och givetvis av sina familjer. Den här expeditionen tog världsrekord vad gäller sträcka för trans-oceansk expedition i dubbelkajak.

Lite historia och mer om Tasmanhavet

Abel Janszoon Tasman kan ha varit på Tasmanhavet som första Europé

Abel Janszoon Tasman

Havets namn kommer alltså från Abel Janszoon Tasman men det finns teorier om att han inte var den första att komma från fjärran land för att upptäcka Australien. Man tror nämligen att kinesiska sjömän kommit hit redan under 1400-talet även om det inte finns skriftliga källor för detta. Tasmanhavet är en region med mycket starka vindar. 2012 så kunde man rapportera om ett märkligt fenomen i detta hav. Man hade då upptäckt 40 km vida cirklar som rörde sig söder om Australien i Tasmanhavet i närheten av Tasmanien och hela vägen till Indiska oceanen. Genom speciella havsfarkoster så upptäckte man 200 meter djupa formationer i havsvirvlar som uppkommit av den östra australiensiska strömmen.

Öar i Tasmanhavet

I Tasmanhavet så finns det grupper av öar i mitten av havet. Dessa ligger alltså en bra bit från Australiens och Nya Zeelands kust. Bland öarna så finner vi Lord Howe ön, Ball’s Pyramin ön, Norfolk ön, Middleton Reef och Elizabeth Reef som tillhör Korallhavsöarnas territorium.

Djurlivet i Tasmanhavet

Bland de större djurarterna i Tasmanhavet så finner vi sälar och pingviner. Här finns även knölvalar och delfiner. Det finns vikar som är kända som bra ställen att se dessa djur från och som lockar turister från världens alla hörn. Tasmanhavet har också gott om sjöfåglar som till exempel unika varianter av tärnor och fiskmåsar.

Stora Australbukten

Stora Australbukten är en enorm havsvik som ligger längsmed det australiska fastlandets södra kust. Man skulle kunna kalla viken för en bukt och den är så pass stor att man med lätthet urskiljer den på satellitbilder tagna från rymden. Bukten sträcker sig från öst till väst i linje med ekvatorn och är den längsta isfria kustlinje som löper i denna riktning i den södra hemisfären. Européerna upptäckte inte denna bukt förrän på 1600-talet men den har förstås varit känd för lokalbefolkningen, aboriginerna, bra mycket längre. Den som har rest till Australien och tagit sig på en sightseeing tur över Nullaborslätten, eller rest längsmed Tasmaniens västra kust, har sett en bit av Stora Australbukten. Klipporna som finns längsmed kusten är mycket populära turistmål då de bjuder på fantastisk utsikt.

På engelska så kallas Stora Australbukten för Great Australian Bight och den kontinentala hylla som bukten ligger på är mycket grund och vid. Vid hyllans ände så blir det genast mycket djupt, och djupet går här från ett medel på omkring 200 meter till fyra kilometers djup. Tack vare de havsströmmar som går genom viken så tillförs viktig flora och fauna som drar till sig många djurarter som lever i vattnet.

Geografi och historia

Australiens kustlinje vid Stora Australbukten är full av klippor, stränder lämpliga för vågsurfing och stora plattformar av sten där man kan blicka ut över bukten och eventuellt få syn på valar. Man kan faktiskt säga att denna enorma bukt är en slags marin öken. Det betyder inte att det inte finns gott om djurarter men det ser lite annorlunda ut än på andra håll i Stilla havet då man inte har särskilt mycket regnfall över bukten och det heller inte tillkommer något sediment från floder. Den här havsbukten upptäcktes först av holländske François Thijssen som seglade hit under början av 1600-talet men det skulle dröja till början på 1800-talet då den engelske upptäckaren Matthew Flinders tog sig till området innan man fick en ordentlig kartläggning av det. Flinders undersökte bukten då han reste runt Australien och vid senare tillfälle så kom Edward John Eyer att undersöka platsen från land sett.

Nationalparken Stora Australbukten

Sydkapare i Stora Australbukten

Sydkapare

918 km väster om staden Adelaide så har man upprättat ett skyddat naturområde med namnet Great Australian Bight Marine National Park. Parken upprättades 1996 för att skydda sydkapare som är en valart som tillhör familjen rätvalar och som ser ut ungefär som nordkapare som tillhör samma valfamilj. Området är också till för att skydda och bevara de sjölejon som lever i viken. Mellan juni och oktober så har man god chans till att få syn på valarna som då befinner sig i området för att kalva och föda upp de nya ungarna. Parken ligger mitt på Stora Australbukten och här finns det klippiga partier som gör det enklare att få syn på valarna ute i vattnet. Det finns också hajar i dessa vatten vilket ibland gör det farligt att surfa längsmed de stränder som passar bra för surfing.

Klimat

Sjön är för det mesta rätt hård i detta område vilket beror på att starka vindar blåser över Stora Australbukten. Under sommaren så är det heta och torra vindar som blåser in från centrala Australien över Bundaklipporna som ligger i den norra delen av viken. De här vindarna leder till att mer vatten från havsytan avdunstar och det leder till att mer salt i ytvattnet. Blåsten tvingar upp kallt vatten upp från botten och upp till ytan nära Eyre halvön. Det här leder till att viktiga näringsämnen når ytan vid kustlinjen så att marina plantor kan växa och ta del av den lokala näringskedjan.

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.