Salomonsjön

I västra Stilla havet så ligger Salomonsjön som avgränsas av Nya Guinea, ön New Britain och i öster av Solomonöarna. Den djupaste punkten i denna havsdel ligger på omkring 9 140 meters djup. Det här bi-havet är känt för att många slag mellan USA och Japan utkämpades i det under det Andra Världskriget och det innefattar många öar och platser med ett unikt djurliv. Solomonsjöns botten består av två olika bottenbassänger. New Britain bassängen ligger i den norra delen av sjön och här ligger medeldjupet på omkring 4 000 meter. Det är här som man kan finna de djupaste djupen vilket inkluderar New Britain diket. Den södra bottenbassängen har djup på omkring 7 000 meter.

Geografi och historia

I Solomonsjön så finner vi Louisiade arkipelagen samt New Georgia och Guadalcanal öarna. I söder så går havsdelen samman med Korallhavet och i nordväst så ligger Bismarcksjön. I nordost så övergår Salomonsjön till öppet hav. Man tror att folk från Polynesien, araber och kineser var de första att navigera dessa vatten. Den första europé att ta sig över Salomonsjön var Álvaro de Mendaña de Neira som lyckades med detta år 1567.

Natur och miljö

Chelonia mydas i Salomonsjön

Chelonia mydas

Det finns en rad olika arter som lever i och omkring Salomonsjön. Här finns unika exemplar av sköldpaddor som till exempel gröna havssköldpaddor (Chelonia mydas) och även valar. Andra unika djur är dugonger som tillsammans med maneter bildar ordningen sirendjur. En dugong är ett mycket unikt djur som har en vitaktig färg och som kan ses med ett enormt nosparti simmandes längsmed botten i grunda vatten. I det här området så kan man stöta på sjöhästar. Det finns även gott om fåglar och djur som lever ovan vattnet på de olika öarna.

I och med att människan har skövlat mangroveskog och röjt upp för kokosnötsplantage så har detta havsområdes ekologi förändrats. Sedimentation och utsläpp från avlopp och från industrier har också gjort sitt för att förändra det naturliga ekologiska systemet. Annat som har påverkat miljön är olagligt fiske med dynamit samt jakt på krokodiler och sköldpaddor. Turismen har också påverkat ekologin och allt det här har lett till att vissa arter nu är hotade.

Solomonöarna

Salomonöarna som ligger i Salomonsjön är en egen suverän stat som ligger öster om Papua Nya Guinea. Den här staten består av omkring tusen olika öar. Huvudstaden finns på ön Guadalcanal och man tror att folk har bott på dessa öar i flera tusen år. Det var spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira som gav öarna dess namn, Islas Salomon. Under Andra Världskriget så utspelade sig slaget om Salomonöarna mellan USA och Japan vid dessa öar samt slaget om huvudön Guadalcanal.

Sedan 1976 så har man eget styre över öarna men Salomonöarna räknas även som en konstitutionell monarki och det är den brittiska monarken som räknas som statsöverhuvud. Öarna har demokratiska val och en regering med premiärminister.

Bismarcksjön

I den sydvästra delen av Stilla havet, norr om Papa Nya Guinea, så ligger Bismarcksjön. Den här havsdelen ligger söder om Bismarckarkipelagen och Amiralitetsöarna och den är främst känd för det slag som stod här under Andra Världskriget då Japan led ett mycket stort militärt nederlag. Bismarcksjön har fått sitt namn efter den tyske förbundskanslern Otto von Bismarck.

Geografi och historia

Bismarcksjön omges i öst och i syd av Bismarckarkipelagen. I söder så gränsas havsdelen av Papua Nya Guinea som är den östra delen av ön Nya Guinea. I norra delen av sjön så finns Admiraltyöarna som också är en del av Papua Nya Guinea. Söder om Bismarckarkipelagen ligger Salomonsjön som nås genom Vitiazsundet. Historiskt sett så var hälften av Nya Guinea uppdelad mellan Tyskland och Storbritannien och det betydde att Tyskland hade kontroll över Bismarcksjön från slutet av 1800-talet till början av det Första Världskriget. Det var också då som man gav havsdelen namnet efter den tyske förbundskanslern. Man kan inte tala om detta hav utan att nämna slaget under Andra Världskriget då Japans invasion av västra Stilla havsregionen stoppades, så låt oss se lite närmre på det som hände…

Slaget om Bismarcksjön

Slagskepp sänks på Bismarcksjön

Japanskt fartyg sänks

Slaget vid Bismarcksjön utspelade sig den 2-4 mars 1943. USAs och Australiens flygvapen attackerade då japanska eskortfartyg som hade trupper som var på väg till Lae på Nya Guinea. Det här innebar en stor förlust för Japan. Att japanska trupper ens fanns på plats berodde på att man hade bestämt sig för att stärka sin position i den sydvästra delen av Stilla havet. Planen gick ut på att man skulle undvika djungel- och bergsterräng genom att låta trupperna färdas sjövägen till Lae. Detta gjorde man trots att man var medvetna om de Allierades närvaro i området.

Anledningen till att de Allierade kunde attackera de japanska trupperna så kraftfullt var att de var fullt medvetna om vad som pågick då de hade lyckats få information om detta i förväg via avlyssning. När den japanska konvojen gav sig av den 28 februari från Simspon hamnen i Rabaul så var de alltså på väg mot en massiv attack från USA som väntade på dem. Nära hälften av de japanska trupperna dog och resterande skeppades tillbaka till Rabaul. Bara ett fåtal nådde Lae. Efter detta så gav Japan upp försöken om att stärka Lae med skepp och det gjorde att de inte lyckades stoppa de Allierades framfart på Nya Guinea.