Etikett: Fiji

Vanuatu

Vanuatu är en ö-stat som ligger i Melanesien i den sydvästra delen av Stilla havet. Vanuatu är en ögrupp som ligger omkring 1 700 km öster om Australien, väster om Fiji och sydost om Salomonöarna. Det är heller inte långt till Nya Guinea från denna ögrupp. Man tror att de första invånarna på dessa öar var melanesier, och från Europa så var det den spanska expeditionen under den portugisiske navigatören Fernandes de Queirós ledning som kom hit först år 1605. Landet blev självständigt 1980 och namnet kommer från ordet för land eller hem på austronesiska språk, nämligen vanua tillsammans med ordet tu som kan översättas till “stå”.

Geografi och klimat

Fin strand på Vanatu

Champagne beach på Vanatu

Vanuatu består som sagt av flera öar och dessa öar är idag ett mycket populärt turistmål. Det sägs att Champagnestranden i Vanuatu är världens vackraste och det kan man gott tro på då man ser bilder på den. Totalt sett så består landet av omkring 82 öar som alla är ganska små. Av dessa så är 65 bebodda. De fjorton öar som har en yta på mer än 100 kvadratkilometer är:

  • Espiritu Santo
  • Malakula
  • Efate, Erromango
  • Ambrym, Tanna
  • Pentecost, Epi
  • Ambae eller Aoba
  • Vanua Lava
  • Gaua
  • Maewo
  • Malo
  • Anatom or Aneityum

De största städerna i landet är huvudstaden Port Vila som ligger på Efate och staden Luganville som ligger på Espiritu Santo. Vanuatus högsta punkt är berget Mount Tabwemasana som har en högsta topp på 1879 meter. Det här berget ligger på Espiritu Santo. Kusterna till öarna är ofta kantade av klippor och rev och det finns inte många källor till sötvatten.

Här finns det gott om vulkaner och en del av dessa ligger under vattenytan. Det är vanligt med vulkanisk aktivitet och man är alltid redo för ett nytt utbrott.

Klimatet är hett och fuktigt och mellan januari och april så drabbas man ofta av tyfoner och cykloner så som är vanligt i tropikerna. I och med att det här även är ett geologiskt aktivt område så är det inte ovanligt med jordbävningar och tsunamivågor. När det är varmt så ligger temperaturerna på omkring 28 °C och under de månader som kan räknas som vintermånader så ligger temperaturerna på omkring 22 °C. Mellan april och september så är det kyligare medan hettan och fukten blir mer intensiv i oktober. Regnsäsongen är lång och bjuder på kraftiga skurar.

Ekonomi

De viktigaste inkomstkällorna för Vanuatu är jordbruk, turism, finansiella tjänster för utlandet samt boskapsskötsel. Dessutom så fiskas det en hel del även om det här inte leder till stora exportinkomster. Vanuatu exporterar bland annat kakao, biff, och timmer. Turismen är mycket viktig, och de som åker till Vanuatu är främst intresserade av att dyka och av att uppleva den fantastiska naturen och stränderna.

, , , ,

Wallis och Futunaöarna

Wallis och Futuna är två ögrupper som ligger i sydvästra Stilla havet. Sedan 2003 så är Wallis- och Futunaöarna ett franskt territorium. De två ögrupperna ligger omkring 250 km ifrån varandra och räknas till Polynesien. Wallis- och Futunaöarna ligger mellan Samoa och Fiji och huvudorten är Mata-Utu som också är den största staden. I mars 2014 så beräknade man att det bodde omkring 15 500 människor på öarna.

Två ögrupper

Wallis är en av öarna i Wallis och Futunaöarna

Wallis uppifrån

Wallis- och Futunaöarna är uppdelade i två ögrupper som kallas för Wallisöarna och Futunaöarna (har även namnet Hoornöarna). Wallisöarna ligger i nordöst medan Futunaöarna ligger i sydväst och till dessa hör ön som heter Futuna samt Alofiön som i stort sett är obebodd. Om Alofiön så finns det en legend som säger att den en gång hade en stor befolkning (som tydligen inte behövde sötvatten vilket inte finns på ön!) och att denna sedan slaktades och åts upp av folk från Futuna under 1800-talet.

Städer

Wallis och Futunaöarnas huvudstad är alltså Mata-Utu och den här staden räknas också som huvudstad för Hahake-distriktet på Wallisöarna. På Futunaön så finns Leava som är huvudstad för Sigavé kungadömet. Det här kungadömet är ett av tre som finns på öarna, nämligen Alo, Sigavé och Wallis.

Geografi och klimat

Wallis- och Futunaöarna har ett vulkaniskt ursprung med låga kullar och omgivande rev. Högsta punkten på 765 meter över havet finns på berget Singavi. Bara några få procent av landytan går att odla och man har problem med skövling av skog. Anledningen till att skogen avverkas är att man behöver bränsle men det här leder till jorderosion som drabbar terrängen hårt. Dessutom så är det inte så att man överallt har tillgång till sötvatten. Ett exempel på detta är ön Alofi där det alls inte finns något sötvatten vilket också är anledningen till att ingen bor på ön.

Klimatet är tropiskt och man har regnperiod mellan november och april. Det är under regntiden som det är som varmast. Mellan maj och oktober så blir det svalare och då är det trevligast att besöka öarna. Under regnperioden så händer det att tropiska cykloner drar in över öarna.

Ekonomi

Viktigast för detta franska territoriums ekonomi är jordbruket som är till för självförsörjning. Man odlar kokosnötter och grönsaker och dessutom så håller man sig med boskap. En annan viktig näring är fisket. Större delen av befolkningen sysslar med jordbruk eller fiske och en mindre del försörjer sig genom att arbeta inom den offentliga sektorn. Man får bidrag från Frankrike och har även intäkter från fiskelicenser som man ger till Sydkorea och till Japan. Exportprodukter från Wallis- och Futunaöarna är jordbruksprodukter och till viss del hantverk. Öarna måste importera mat då det som man odlar inte räcker till för självförsörjning.

, , ,

Tuvalu

Tuvalu är en samling atoller som en gång tillhörde Gilbert och Elliceöarna och som fick sin självständighet från Storbritannien år 1978. Den här ö-staten ligger i Polynesien i sydvästra Stilla havet ungefär mittemellan Hawaii och Australien. Stöttepelarna för livet på öarna är fiske, försäljning av kopra, och inkomster från de som har flyttat utomlands för att arbeta. Det är svårt att bedriva jordbruk då jorden inte är särskilt bördig och man inte har tillräckligt med tillgång till sötvatten.

Tuvalus närmsta grannar är Kiribati, Nauru, Samoa och Fiji. Tuvalu räknas som det fjärde minsta landet i världen efter Vatikanstaten, Monaco och Nauru.

Geografi och klimat

Atoll i Tuvalu

En atoll i Tuvalu

Rent praktiskt så består Tuvalu av tre öar av rev och sex verkliga atoller. Landytan ligger på omkring 26 kvadratkilometer så det rör sig om ett mycket litet område. Kobbarna som formar atollerna ligger mycket lågt. Nanumanga, Niutao och Niulakita räknas som rev-öar medan de sex atoller heter Funafuti som är den största atollen, Nanumea, Nui, Nukufetau, Nukulaelae och Vaitupu.

Klimatet på öarna är tropiskt. Regnsäsongen ligger mellan november och mars. Under regnperioden så är det inte så vanligt med tyfoner. Det att öarna ligger så lågt över havsytan gör att de lätt översvämmas och det innebär en stor risk för området. Det räcker att havsnivån stiger en aning för att öarna inte längre ska gå att vistas på.

Ekonomi och turism

Mellan 1996 och 2002 så sågs Tuvalu som en av de starkare ekonomierna bland öarna i Stilla havet. Sedan 2002 så har dock tillväxten saktat ner. En stor del av de som är anställda arbetar inom den offentliga sektorn. Viktiga inkomster kommer från tuvaluner som har bosatt sig i Australien och på Nya Zeeland för att jobba. Dessutom så finns det de som jobbar till sjöss och som skickar hem pengar till Tuvalu. Jordbruket är som sagt inte särskilt gynnat då man inte har tillgång till bördig mark, men man odlar kokosnötter samt något som kallas för pulaka och som ger en viktig källa till kolhydrater till Tuvalus befolkning. Dessutom så sysslar man traditionellt med fiske.

Tuvalu är känt för hög kompetens inom sjöfart och på Amatuku motu ön så finns Tuvalu Maritime Training Institue. Detta institut utbildar marinkadetter och ger dessa de kunskaper som krävs för att arbeta på handelsfartyg. Regeringen får även in inkomster genom att utfärda fiskelicenser.

Vad gäller turism så är detta inte en stor källa till inkomster även om det finns viss turistaktivitet och resorter. Det här beror på att landet ligger så pass långt bort att det helt enkelt är svårt att ta sig hit. De flesta som reser till Tuvalu som turister kommer till ön Funafuti där det finns en internationell flygplats och även hotell. Man har utvecklat ekoturism vilket lockar de som tycker att det är häftigt att få uppleva hav, rev, laguner och obebodda öar utan att åsamka dessa någon skada.

, , ,
,

Tonga

Konungariket Tonga är en arkipelag som ligger i den södra delen av Stilla havet. Tonga är en ö-stat som består av omkring 176 öar som ligger på ett område med ytan 700 000 km², av dessa så är 52 stycken bebodda. Det här landet har också kallats för “Friendly Islands” vilket kommer sig av att James Cook då han kom hit år 1773 blev otroligt vänligt bemött varpå han gav öarna det vänskapliga namnet. Sedan 2010 så räknas Tonga som en konstitutionell monarki och man ordnar sedan dess demokratiska val. Huvudstaden i landet heter Nuku’alofa och de officiella språken är tongan och engelska. Landet har en kung och en premiärminister och år 2011 så räknade man ut att befolkningen ligger på strax över 100 000.

Geografi och klimat

Tonga har ett tropiskt klimat

Tropiskt klimat i Tonga

Tonga ligger söder om ekvatorn, väster om Niue och öster om Fiji. Av de 169 större öarna så räknar man med att 36 är bebodda och öarna är uppdelade på fyra olika ögrupper som ligger i två ökedjor. Huvudgruppen heter Tongatapu och de övriga tre är Vava’u, Ha’apai och Niuas. Dessutom så bör Minervareven nämnas. Minervareven ligger längst i söder ungefär 600 km sydost om huvud-ögruppen Tongatapu.

Den västra delen av Tonga består till stor del av bergig terräng som har ett vulkaniskt ursprung. I den östra delen så är terrängen mer bördig. Många av öarna har ett vulkaniskt ursprung men en del har också uppkommit av koraller. Det högsta berget har inget namn men väl en topp på 1 033 meters höjd över havet. Det här berget finns på ön Kao. Öar har också tillkommit av vulkanutbrott och det här kunde man se så sent som under 1990-talet då en ny ö tillkom efter ett utbrott. Området drabbas även av rejäla jordbävningar.

Klimatet räknas som subtropiskt. Det är varmt och fuktigt och regnperioden ligger mellan oktober och april. Under regntiden så är det rätt så vanligt med cykloner. Mellan maj och oktober så är vädret milt och behagligt och det är också då som många turister kommer till landet.

Mer om Tonga

Man tror att polynesier har bott på Tonga under åtminstone 3 000 års tid. Holländarna var de första att utforska öarna och de landade år 1616 på Tafahi. James Cook kom fram till öarna 1773 då han gav dem det historiska namnet “The Friendly Islands”. Tongas kungahus grundades 1831 av Taufa’ahau Tupou som tog sig namnet George I. 1900 så undertecknade hans barnbarn, George II, ett avtal om vänskap med Storbritannien och därmed så blev landet ett brittiskt protektorat. 1970 så blev Tonga ett självständigt land.

Tonga styrs till stor del av kungen och hans stab samt av en grupp adliga som ärvt sina titlar. Under 1990-talet så uppstod det en rörelse som ville skära ner på kungahusets inflytande och makt och den här rörelsen, Tongan Pro-Democracy Movement, har bara vuxit och fått mer stöd sedan den först kom till. År 1999 så fick Tonga medlemskap i FN.

Ekonomi

Tonga exporterar squash, fisk, vaniljbönor, jordbruksprodukter och kokosnötter. Exporten sker i liten skala. Fisket och turismen är mycket viktiga delar av landets ekonomi och man klarar inte av att producera tillräckligt med mat för det inhemska behovet så det importeras en hel del mat från länder som Nya Zeeland. Det här är ett land med god infrastruktur och samhällstjänster vilket gör att få är fattiga.

, ,
,

Nya Zeeland

Man skulle kunna säga att Nya Zeeland erbjuder hela världen i ett enda land. Här finns allt från snötäckta fjäll till tropiska regnskogar så för många så är detta land lika med drömmen om den perfekta semestern. För svenskar så finns det förstås en hake, för Nya Zeeland ligger väldigt långt bort från Europa och resten av världen. Landet är en grupp öar som ligger i sydvästra Stilla havet och som upptäcktes av holländske Abel Tasman år 1642. Då han först fick syn på landets snötäckta fjäll så beskrev han det som ett land som lyfts högt upp.

Sedan 1907 så är Nya Zeeland en brittisk besittning med självstyre. Landet utövar parlamentarisk demokrati som fungerar med samma modell som den som används i England. Nya Zeeland består av flera öar och två större landmassor som kallas för Nordön och för Sydön. Avståndet från Australien över det Tasmanska havet är omkring 1 500 km och landet ligger cirka 1 000 km söder om Nya Kaledonien, Fiji, Tonga och Stillahavsöarna. Huvudstaden heter Wellington men den största staden är Auckland. I Nya Zeeland så är de flesta ättlingar från de britter som en gång bosatte sig på öarna, men här finns flera minoritetsgrupper som är ättlingar till andra folkslag. De officiella språken är engelska, maori samt nyzeeländskt teckenspråk.

Geografi och klimat

Nya Zeeland har en omväxlande natur

Strand på Nya Zeeland

Nya Zeeland har ett milt kustklimat och innan folk kom för att bosätta sig på öarna så var de till stor del täckta av skog. I och med att området ligger mellan två tektoniska plattor, Stillahavsplattan och den Indo-australiska plattan, så finns det gott om fjälltoppar som har en vass profil. Den totala landarealen för landet ligger på 268 680 kvadratkilometer och om man mäter längden på de två huvudöarna så är landet längre än 1 600 km. De två huvudöarna skiljs åt av Cook sundet och de fem andra bebodda öarna heter Stewart ön, Chatham öarna, Great Barrier ön, d’Urville ön och Waiheke ön. Precis som i Norge så möts man i detta land av höga toppar och djupa dalgångar samt fjordar. Den norra huvudön har färre berg men bjuder däremot på aktiva vulkaner.

Klimatet är milt och temperaturerna ligger mellan 10 °C i söder till 16 °C i norr. De södra delarna av den södra huvudön har ett kyligare klimat med mer molnighet. Snösäsongen på den södra ön ligger mellan juni och oktober. På den norra ön så är det inte lika vanligt med snöfall.

Ekonomi

Nya Zeeland sysslar en hel del med export och den viktigaste samarbetspartnern var en gång Storbritannien. Det här samarbetet började vackla 1973 när Storbritannien gick med i EU. Det här ledde till att Nya Zeeland fick se sig om efter andra marknader att exportera till. Nya samarbeten inleddes med länder som Japan, Australien och USA. Man exporterar främst ull, lamm, biff, ost, fisk och kemikalier.

, , , ,

Fiji

I den södra delen av Stilla havet, mellan Hawaii och Australien, så ligger Fiji. Det här är en ögrupp med över 330 öar varav en mycket stor del är obebodda. Området erbjuder vackra vita stränder, korallrev såväl som regnskog. De flesta av Fijis invånare bor på den största ön som heter Viti Levu där landets huvudstad Suva finns. Fiji var en brittisk koloni i nära 100 års tid men år 1970 så fick landet sin självständighet. Under tiden som koloni så lejde Storbritannien arbetare från Indien för att arbeta på sockerrörsfälten. På grund av detta så består dagens befolkning till stor del av så kallade Indo-fijier som har sina rötter från kolonialtidens indiska arbetare. Bland Indo-fijier så är de flesta hinduer medan den inhemska befolkningen till stor del är kristen. Det har uppkommit konflikter mellan dessa två grupper och detta har även lett till statskupper.

Geografi och klimat

Yasawa i Fiji

Yasawa

Av Fijis cirka 333 öar så är 110 bebodda. Till detta så kommer det kobbar och holmar, och öarna omges av korallrev. Viti Levu är som sagt den största ön och en annan större ö är Vanua Levu. Öarna täcks av berg och regnskog och kan ha toppar på upp till 1300 meter över havet. Landets flygplats finns i staden Nadi.

Klimatet är tropiskt marint och det är varmt året om utan extremtemperaturer. Den varmare säsongen är mellan november och april medan den kyligare säsongen är mellan maj och oktober. När det är kyligare så ligger temperaturerna på omkring 22 °C. Under den varma säsongen så regnar det ofta och det särskilt i inlandet. Vad gäller stormar så brukar man drabbas av cykloner omkring en gång per år.

Lite historia

Under 1600- och 1700-talet så utforskades Fiji av Holland och Storbritannien. 1874 så utropades Fiji att tillhöra Storbritannien. Under 1880-talet så började man odla sockerrör och det var detta som ledde till att man under 40 års tid tog in mer än 60 000 arbetare från Indien. Den här typen av arbetsinvandring fick sitt stopp i början av 1920-talet men den har lett till en pågående konflikt mellan de som har indisk härkomst och de infödda fijianerna. 1987 så låg generalen Sitiveni Rabuka bakom en statskupp som hade som mål att förhindra ett mestadels indiskt parti att ta över makten i landet. Den här militärkuppen ledde till att flera tusen fijianer med indisk påbrå lämnade landet på grund av etnisk diskriminering från regeringens sida. Sedan 1998 så har man en ny lag som gör det möjligt med en multikulturell regering och samarbeten mellan de olika grupperna, och samma år så fick Fiji sin första premiärminister med indiskt ursprung, nämligen Mahendra Chaudhry.

Ekonomi

Fiji har gott om naturtillgångar som skog, mineraler och fisk. De viktigaste naturtillgångarna är fisk, timmer, koppar, guld, vattenkraft och oljereserver som bedöms finnas på havsbotten och som ännu inte har utnyttjats. Den politiska röran som uppstod på Fiji under 1980- och 1990-talet påverkade ekonomin på ett negativt sätt och turistindustrin skadas av kupperna och den politiska oron i landet. Turistsektorn har dock kommit igen och är numera en viktig del av landets ekonomi.

,