Nya Kaledonien

Nya Kaledonien ligger i Melanesien i sydvästra Stilla havet. Det här är en ögrupp som tillhör Frankrike men som kan komma att bli självständigt. Huvudön i ögruppen Nya Kaledonien heter Grande Terre och huvudstaden har namnet Nouméa. Största exportvarorna är nickel, man står för omkring en fjärdedel av världens alla nickelfyndigheter, och räkor. Andra delar av ögruppen är Loyalty öarna, Chesterfield öarna som ligger i Korallhavet, Belep arkipelagen och Isle of Pines. Dessutom så ingår det kobbar och skär som ligger i området. På franska så kallas detta territorium för Nouvelle-Calédonie.

Mer om Nya Kaledonien

Nickel i Nya Kaledonien

Nickeltransport

Nya Kaledonien ligger cirka 1 200 km öster om Australien och 1 500 km nordväst om Nya Zeeland. Vanuatu ligger nordöst om Nya Kaledonien och Vanuatu gör anspråk på några av de öar som ingår i Nya Kaledoniens territorium som till exempel Île Walpole och Île Matthew. Enligt FNs beräkning år 2012 så hade landet då 259 000 invånare. Det främsta språket som talas på öarna är franska men befolkningen kommunicerar även med melanesiska och polynesiska dialekter. Den största religionen är kristendom men det finns även andra lokala trosuppfattningar som praktiseras.

Geografi och klimat

Huvudön som heter Grande Terre är den största ön i ögruppen och också den enda ö som har bergsterräng. Längs öns längd så löper det en bergskedja med fem toppar som alla ligger på mer än 1 500 meters höjd. Högsta bergstoppen är Mont Panié som mäter 1629 meter över havet. Bergskedjan utgör en slags skiljelinje på ön. Öns östra kust täcks av grönska och den västra kusten har savanner och slätter som passar bra för lantbruk.

Den längsta floden i landet är floden Diahot som rinner en 100 km lång sträcka mot öns norra del. Nya Kaledonien lagunen är en av världens allra största laguner och den omges av Nya Kaledoniens barriärrev.

Klimatet är tropiskt med en het och fuktig säsong mellan november och mars då temperaturerna ligger på mellan 27 °C och 30 °C. Den svalare säsongen är mellan juni och augusti med temperaturer mellan 20 °C and 23 °C. Mellan december och april så drabbas man ofta av tropiska stormar och cykloner och man får en hel del regn. På grund av El Niño så kan Nya Kaledonien även råka ut för extrem torka.

Ekonomi

Från Nya Kaledonien så kommer alltså en stor del av världens nickel. Man räknar med att det finns omkring 7 100 000 ton nickel i ögruppen. Denna naturliga rikedom har satt Nya Kaledonien på den internationella kartan som den femte största nickelproducenten efter Ryssland, Indonesien, Kanada och Australien. Förutom nickel så är turism en viktig industri. Landet satsar dock mycket starkt på nickelanläggningar och anläggningen med namnet Goro Nickel Plant byggdes med hoppet om att den ska klara av 20 % av världens samlade nickelproduktion.

Australien

När man ser på landmassa så är Australien världens sjätte största land efter länder som Ryssland, Kanada, Kina och USA. Men det finns en väldigt stor skillnad, och det är att Australien även är en kontinent. Faktum är att det här är världens enda kontinent som samtidigt utgör ett enda land. Trots att landet är så pass stort så har det en relativt liten befolkning. Omkring 23 miljoner invånare kan inte anses vara så mycket för ett land som täcker en yta på 7 692 024 km². Förutom att vara en kontinent så är Australiens fastland också en gigantisk ö med en högsta punkt på 2 228 meter som utgörs av toppen på berget Mount Kosciuszko.

Det här är en mycket torr kontinent med lite regnfall. Det betyder dock inte att det råder brist på jordbruksmark och Australiens bördiga delar får gott om vatten och är med och förser världen med föda. Samväldet Australien består av sex stater och två territorier. Den största staten är Västra Australien och den har ungefär samma storlek som västra Europa.

Geografi och klimat

Mount Augustus i Australien

Mount Augustus

Australien består av huvudön som också är en kontinent samt ön Tasmanien och öar som ligger i Stilla havet, Korallhavet, Timorhavet och i den Indiska oceanen. Landet gränsar till Indonesien, Östtimor, Papua Nya Guinea, Solomonöarna, Vanuatu och Nya Zeeland. I närheten av Australiens nordöstra kust så finns det kända Stora barriärrevet som är världens allra största korallrev. I västra Australien så finns världens största monolit som heter Mount Augustus.

En klippformation som är mycket känd och som finns i det norra territoriet är Uluru som även kallats för Ayers Rock. Den här gigantiska klippformationen täcker en yta på mer än 3 kvadratkilometer, den är omkring 345 meter hög och man tror att den en gång formades då platsen var täckt av ett inlandshav. Denna gigantiska sten är en av Australiens många turistattraktioner.

Den största delen av Australien är ökenlandskap eller savann som lokalt kallas för Outback. De flesta bor längsmed den sydöstra kusten där klimatet är tempererat. Klimatet är mycket olika beroende var i Australien man befinner sig. Det påverkas en hel del av havsströmmar och det här leder till att man ibland upplever perioder av torka och lågtryckssystem som är tropiska och som ger upphov till cykloner som drar in över norra Australien. I norra Australien så har man ett tropiskt klimat och här finns det tropisk regnskog och grässlätter. Generellt så kan man säga att staterna som ligger i norr har varmare väder under större delen av året medan de stater som ligger söderut kan ha kyligare vintrar. Något att betänka är att Australiens årstider är precis tvärtom mot det som vi upplever i den norra hemisfären. Från december till februari så är det sommar, mars till maj är höst, juni till augusti är vinter och september till november är vår.

Australiens befolkning

Australien räknas som en självständig västerländsk demokrati med en befolkningsmängd som år 2014 med råge passerat 22,5 miljoner. De flesta av landets invånare lever i en av de 10 största städerna. Sydney är den största staden men det är Canberra som är huvudstad i landet. Även om den australiensiska livsstilen till stor del är västerländsk och har europeiska rötter så får man inte glömma bort att det här är ett samhälle med många olika kulturer. Många av dagens australier är första eller andra generationens invandrare från länder där man inte talar engelska. Dessutom så finns det fortfarande några få procent ursprungsbefolkning som är antingen aboriginer eller folk från Torres sund. Från denna grupp så finns det fortfarande de som lever ett traditionellt liv som skiljer sig stort från livsstilen i de större städerna.

Australiens officiella språk är engelska vilket givetvis hänger samman med att man fram till den första januari 1901 var en brittisk koloni. Landets historia som straffkoloni är minst sagt spännande och idag så är det många som är ättlingar till de fångar som en gång deporterades hit från de engelska storstäderna. Att språket idag har en hel del av den amerikanska engelskan beror på guldruschen och de amerikanska militärer som var stationerade i Australien under det Andra Världskriget.

Salomonsjön

I västra Stilla havet så ligger Salomonsjön som avgränsas av Nya Guinea, ön New Britain och i öster av Solomonöarna. Den djupaste punkten i denna havsdel ligger på omkring 9 140 meters djup. Det här bi-havet är känt för att många slag mellan USA och Japan utkämpades i det under det Andra Världskriget och det innefattar många öar och platser med ett unikt djurliv. Solomonsjöns botten består av två olika bottenbassänger. New Britain bassängen ligger i den norra delen av sjön och här ligger medeldjupet på omkring 4 000 meter. Det är här som man kan finna de djupaste djupen vilket inkluderar New Britain diket. Den södra bottenbassängen har djup på omkring 7 000 meter.

Geografi och historia

I Solomonsjön så finner vi Louisiade arkipelagen samt New Georgia och Guadalcanal öarna. I söder så går havsdelen samman med Korallhavet och i nordväst så ligger Bismarcksjön. I nordost så övergår Salomonsjön till öppet hav. Man tror att folk från Polynesien, araber och kineser var de första att navigera dessa vatten. Den första europé att ta sig över Salomonsjön var Álvaro de Mendaña de Neira som lyckades med detta år 1567.

Natur och miljö

Chelonia mydas i Salomonsjön

Chelonia mydas

Det finns en rad olika arter som lever i och omkring Salomonsjön. Här finns unika exemplar av sköldpaddor som till exempel gröna havssköldpaddor (Chelonia mydas) och även valar. Andra unika djur är dugonger som tillsammans med maneter bildar ordningen sirendjur. En dugong är ett mycket unikt djur som har en vitaktig färg och som kan ses med ett enormt nosparti simmandes längsmed botten i grunda vatten. I det här området så kan man stöta på sjöhästar. Det finns även gott om fåglar och djur som lever ovan vattnet på de olika öarna.

I och med att människan har skövlat mangroveskog och röjt upp för kokosnötsplantage så har detta havsområdes ekologi förändrats. Sedimentation och utsläpp från avlopp och från industrier har också gjort sitt för att förändra det naturliga ekologiska systemet. Annat som har påverkat miljön är olagligt fiske med dynamit samt jakt på krokodiler och sköldpaddor. Turismen har också påverkat ekologin och allt det här har lett till att vissa arter nu är hotade.

Solomonöarna

Salomonöarna som ligger i Salomonsjön är en egen suverän stat som ligger öster om Papua Nya Guinea. Den här staten består av omkring tusen olika öar. Huvudstaden finns på ön Guadalcanal och man tror att folk har bott på dessa öar i flera tusen år. Det var spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira som gav öarna dess namn, Islas Salomon. Under Andra Världskriget så utspelade sig slaget om Salomonöarna mellan USA och Japan vid dessa öar samt slaget om huvudön Guadalcanal.

Sedan 1976 så har man eget styre över öarna men Salomonöarna räknas även som en konstitutionell monarki och det är den brittiska monarken som räknas som statsöverhuvud. Öarna har demokratiska val och en regering med premiärminister.

Korallhavet

I Korallhavet så ligger världens största korallrev, nämligen Stora barriärrevet. Det här är ett så kallat randhav till Stilla havet och öarna som finns i det kallas för Korallhavsöarna. Det var i detta hav som Slaget om Korallhavet utspelades under Andra Världskriget. Korallhavet omges av Australiens Queenslands kust i väster (och det är här som vi finner Stora barriärrevet), Vanuatu och Nya Kaledonien i öster, och av Solomonöarna i nordöst. I nordöst så vidrör havet vid Nya Guineas östkust vilket inkluderar Papuaviken. I söder så går Korallhavet samman med Tasmanhavet, i norr med Solomonsjön, och i öster med Stilla havet. Via Torres sundet så går Korallhavets vatten samman med Arafurasjön.

Mer om Korallhavet

I Korallhavet så är det mycket vanligt med jordbävningar. Om man ser på tidsperioden 1866-2000 så drabbades området av flera hundra jordbävningar som låg mellan 2 och 6 på Richterskalan. I modern tid så kan jordbävningen vid Vanuatu år 2008 nämnas såväl som den kraftiga undervattensjordbävningen som inträffade år 2007 vid Solomonöarna och som ledde till en flera meter hög tsunamivåg. Havet har fått sitt namn just för att det består av många olika korallformationer. Det Stora barriärrevet är omkring 2 000 km långt och sträcker sig längsmed Australiens nordöstra kust. Det här revet består av cirka 2 900 individuella rev och 1 000 öar. De största atollerna i Korallhavet är Chesterfield öarna och Lihou revet.

Klimat och natur

Korallhavets klimat är varmt och stabilt. Det regnar ofta och området drabbas av tropiska cykloner. Sedan 1975 så har jakten på olja vid Stora barriärrevet avslutats och många delar av havet har begränsningar på fiske. Det här är ett sätt att skydda den unika naturen på och det är till stor glädje för turister att man lägger fokus på att bevara den unika miljön. Här finns det så mycket spännande att se i vattnet och på land så många reser till reven och öarna i Korallhavet för att se närmre på djurarterna.

Klimatet är subtropiskt och cyklonerna brukar uppstå mellan januari och april. I vissa områden så kan cyklonsäsongen pågå ända in i november. Det regnar som mest mellan december och mars och man räknar med omkring 80-125 regnfria dagar per år. Temperaturen ligger mellan 18-27 °C.

Djurarter

Dugongdjur i Korallhavet

Dugongdjur

I mangroveträsk, längsmed kuster och i havets djup så finns det en massa olika arter. En del lever i reven medan andra lever på land på öarna i havet. Det finns åtminstone 30 olika varianter av valar, delfiner och tumlare. Här finns också det unika dugongdjuret som har ett så komiskt utseende, nästan som en stor koaktig hund som simmar i vattnet. Det finns sköldpaddor och även sjöormar av många olika slag. Världens giftigaste sjöorm, Aipysurus duboisii finns i dessa vatten och den bör man verkligen hålla sig på gott avstånd från. Korallhavet har tusentals fiskarter vilket inkluderar clownfisken. I luften så flyger det mer än 200 fågelarter och de bygger sina bon på öarna i havet. Dessutom så kan saltvattenkrokodiler nämnas. De bor i mangroveträsk vid kusterna. Vid Australiens kust så ser man också gott om olika haj-arter som till exempel tigerhaj.

Slaget om Korallhavet

Aipysurus duboisii

Aipysurus duboisii

Det första slaget mellan Japan och USA under det Andra Världskriget var Slaget om Korallhavet. Det här var det första slag då man använde sig av hangarfartyg. När slaget var över så var det svårt att säga vem som egentligen vann det. USA förlorade hangarfartyget Lexington medan Japan förlorade flera stora fartyg i detta historiska slag. Anledningen till sammandrabbningen var att Japan planerade att invadera Australien vilket USA inte kunde gå med på. Japan började sin invasion med att styra kursen mot Port Moresby ovetandes om att USA var på väg för att motarbeta den.

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.