Etikett: Niue

Niue

Omkring 2 400km nordöst om Nya Zeeland så ligger Niue som omges av triangel som utgörs av Samoa, Cooköarna och Tonga. Det här är en ö där de flesta invånare har polynesiskt ursprung och som brukar kallas för “The Rock” vilket refererar till öns traditionella namn “Rock of Polynesia”. Niue klassas som en stat med självstyre i fri association med Nya Zeeland och det är just Nya Zeeland som står för en hel del av Niues diplomatiska relationer. De som bor på ön har Nya Zeeländskt medborgarskap och den brittiska monarken fungerar som statschef.

Geografi och klimat

Niue har underskön natur

Snorkling på Niue

Den här ön är en korallatoll i södra Stilla havet, och här finns det tre närliggande korallrev som är utan landyta. Dessa är: Beveridge revet som ligger under ytan men som torkar då det råder lågvatten, Antiope revet som är en rund platå med en diameter på omkring 400 meter, och Haran revet.

Niue räknas som en av världens allra största korallöar och kusterna kantas av höga kalkstensklippor samt korallrev. Korallrevet har bara en enda ordentlig öppning på den västra kusten i närheten av huvudstaden Alofi. Längs med kusten så finns det också gott om kalkstensgrottor och en massa fina stränder där man kan bada och komma nära naturen. Det finns platser där man kan simma med sjöormar som förvisso är giftiga men ändå harmlösa.

Ön har en oval form med en diameter på omkring 18 km. Det finns två stora bukter på den västra kusten. Alofi bukten ligger på mitten av västkusten medan Avatele bukten ligger i söder. Det är just på västkusten vid dessa bukter och omkring huvudstaden som de flesta av öns invånare bor.

På den här ön så finns det mark som har en rätt unik kemisk struktur. Man har på vissa platser uppmätt höga nivåer av järn- och aluminiumoxider och även av kvicksilver. Dessutom så har man kunnat uppmäta mycket höga nivåer av naturlig radioaktivitet. Jordens beståndsdelar påminner en hel del om det som man kan finna på djupa havsbottnar men det verkar som att öns jordmån har sitt ursprung i vittrade korallrev. Radioaktiviteten som finns på ön har inte lett till hälsoproblem vilket antagligen beror på att den inte är så pass hög att befolkningen skulle påverkas av det.

Klimatet på ön är tropiskt och det betyder att det är varmt och fuktigt samt att man har en regnperiod mellan november och april.

Historia

Man tror att ursprungsbefolkningen på Niue kom från Samoa och från Tonga. Under början av 1700-talet så tycks det inte ha funnits en nationell ledning eller någon ledare. Istället så ledde flera olika ledare delar av befolkningen. Någon gång under 1700-talet så introducerades traditionen med ett kungahus. Den första europé att skåda Niue var James Cook som kom till ön 1774. Han gjorde tre försök att ta sig i land men fick inte tillstånd av invånarna till att bestiga ön. Han gav namnet Vilde-ön vilket ska ha berott på att de som kom för att välkomna honom var målade i något som verkade vara blod. Niue var länge känt som Vilde-ön eller Savage Island på engelska tills man istället började använda det ursprungliga namnet Niuē som betyder “skåda kokosnöten”.

, , , ,
,

Tonga

Konungariket Tonga är en arkipelag som ligger i den södra delen av Stilla havet. Tonga är en ö-stat som består av omkring 176 öar som ligger på ett område med ytan 700 000 km², av dessa så är 52 stycken bebodda. Det här landet har också kallats för “Friendly Islands” vilket kommer sig av att James Cook då han kom hit år 1773 blev otroligt vänligt bemött varpå han gav öarna det vänskapliga namnet. Sedan 2010 så räknas Tonga som en konstitutionell monarki och man ordnar sedan dess demokratiska val. Huvudstaden i landet heter Nuku’alofa och de officiella språken är tongan och engelska. Landet har en kung och en premiärminister och år 2011 så räknade man ut att befolkningen ligger på strax över 100 000.

Geografi och klimat

Tonga har ett tropiskt klimat

Tropiskt klimat i Tonga

Tonga ligger söder om ekvatorn, väster om Niue och öster om Fiji. Av de 169 större öarna så räknar man med att 36 är bebodda och öarna är uppdelade på fyra olika ögrupper som ligger i två ökedjor. Huvudgruppen heter Tongatapu och de övriga tre är Vava’u, Ha’apai och Niuas. Dessutom så bör Minervareven nämnas. Minervareven ligger längst i söder ungefär 600 km sydost om huvud-ögruppen Tongatapu.

Den västra delen av Tonga består till stor del av bergig terräng som har ett vulkaniskt ursprung. I den östra delen så är terrängen mer bördig. Många av öarna har ett vulkaniskt ursprung men en del har också uppkommit av koraller. Det högsta berget har inget namn men väl en topp på 1 033 meters höjd över havet. Det här berget finns på ön Kao. Öar har också tillkommit av vulkanutbrott och det här kunde man se så sent som under 1990-talet då en ny ö tillkom efter ett utbrott. Området drabbas även av rejäla jordbävningar.

Klimatet räknas som subtropiskt. Det är varmt och fuktigt och regnperioden ligger mellan oktober och april. Under regntiden så är det rätt så vanligt med cykloner. Mellan maj och oktober så är vädret milt och behagligt och det är också då som många turister kommer till landet.

Mer om Tonga

Man tror att polynesier har bott på Tonga under åtminstone 3 000 års tid. Holländarna var de första att utforska öarna och de landade år 1616 på Tafahi. James Cook kom fram till öarna 1773 då han gav dem det historiska namnet “The Friendly Islands”. Tongas kungahus grundades 1831 av Taufa’ahau Tupou som tog sig namnet George I. 1900 så undertecknade hans barnbarn, George II, ett avtal om vänskap med Storbritannien och därmed så blev landet ett brittiskt protektorat. 1970 så blev Tonga ett självständigt land.

Tonga styrs till stor del av kungen och hans stab samt av en grupp adliga som ärvt sina titlar. Under 1990-talet så uppstod det en rörelse som ville skära ner på kungahusets inflytande och makt och den här rörelsen, Tongan Pro-Democracy Movement, har bara vuxit och fått mer stöd sedan den först kom till. År 1999 så fick Tonga medlemskap i FN.

Ekonomi

Tonga exporterar squash, fisk, vaniljbönor, jordbruksprodukter och kokosnötter. Exporten sker i liten skala. Fisket och turismen är mycket viktiga delar av landets ekonomi och man klarar inte av att producera tillräckligt med mat för det inhemska behovet så det importeras en hel del mat från länder som Nya Zeeland. Det här är ett land med god infrastruktur och samhällstjänster vilket gör att få är fattiga.

, ,
,

Polynesien

Namnet Polynesien betyder “en region med många öar” eller “de många öarna”, och Polynesien består mycket riktigt av öar och ögrupper. Regionen ligger i Oceanien som tidigare var känt som Söderhavet. Ögrupperna som utgör Polynesien ligger mellan Påskön, Hawaii och Nya Zeeland och av de omkring 6 miljoner människor (siffra från uppskattning gjord 1991) som bor här så är de allra flesta så kallade polynesier vilket innebär folk som talat polynesiska språk. Bland öarna och ögrupperna som tillhör området Polynesien så finner vi bland annat Hawaiis Rotuma, Uved, Tokelau, Samoa, Cooköarna och Påskön såväl som Tuvalu, Tonga, Niue och Nya Zeeland.

Man kan se att de som bor i det här området även är influerade av Melanesiens kultur och traditioner. Melanesien ligger i västra Stilla havet. I och med att Polynesien influerats en hel del av européernas ankomst under 1800-talet såväl som världskrig så har man förändrats en hel del vad gäller traditioner, tro och livsstil, och mycket av det som en gång var en självklar del av livet är numera berättelser från förr.

Geografi och klimat

Val i Polynesien

Polynesien bjuder på ett magnifikt djurliv

Polynesien räknas som en etnografisk region som har en yta på omkring 5 miljoner km². När den franske upptäcktsresanden Charles de Brosses kom till området 1756 så menade han med namnet Polynesien samtliga öar i Stilla havet. På engelska så talar man om Polynesian Triangle som huvudområdet men det finns även öar som ligger utanför denna triangel som bebos av polynesier. Triangeln uppkommer om man kopplar samman de yttre punkterna Hawaii, Nya Zeeland och Påskön. Resten av ögrupperna ligger inom denna triangel. Det finns också mindre polynesiska samhällen på Papua Nya Guinea såväl som på Solomonöarna, Karolineröarna och Vanuatu. Norr om Fiji så ligger Rotuma som inte är inom gränserna för triangeln men som har starka polynesiska kulturella inslag.

Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt. En varm regnsäsong ligger mellan november och april vilket följs av en kyligare och torrare period mellan maj och oktober. I och med att öarna är rätt så väl spridda så förekommer det variationer vad gäller klimat. Området kan under regntiden drabbas av häftiga cykloner.

Ekonomi

Förutom Nya Zeeland så består en stor del av öarna i Polynesiens inkomst av bidrag från andra länder såväl som av hjälp från polynesier som rest utomlands för att jobba. Det är rätt vanligt att familjer uppmanar sina ungdomar att flytta till länder där de kan jobba och tjäna bra för att på så vis hjälpa familjen hemma i Polynesien. Vissa öar och ögrupper i Polynesien får inkomster av turism som till exempel Påskön, och det finns också innovativa sätt att tjäna pengar på som till exempel på Tuvalu där man har skapat sitt eget .tv domän som marknadsförs eller på Cooköarna där man förlitar sig på försäljning av frimärken.

, , , , , , , , ,