Vanuatu

Vanuatu är en ö-stat som ligger i Melanesien i den sydvästra delen av Stilla havet. Vanuatu är en ögrupp som ligger omkring 1 700 km öster om Australien, väster om Fiji och sydost om Salomonöarna. Det är heller inte långt till Nya Guinea från denna ögrupp. Man tror att de första invånarna på dessa öar var melanesier, och från Europa så var det den spanska expeditionen under den portugisiske navigatören Fernandes de Queirós ledning som kom hit först år 1605. Landet blev självständigt 1980 och namnet kommer från ordet för land eller hem på austronesiska språk, nämligen vanua tillsammans med ordet tu som kan översättas till “stå”.

Geografi och klimat

Fin strand på Vanatu

Champagne beach på Vanatu

Vanuatu består som sagt av flera öar och dessa öar är idag ett mycket populärt turistmål. Det sägs att Champagnestranden i Vanuatu är världens vackraste och det kan man gott tro på då man ser bilder på den. Totalt sett så består landet av omkring 82 öar som alla är ganska små. Av dessa så är 65 bebodda. De fjorton öar som har en yta på mer än 100 kvadratkilometer är:

  • Espiritu Santo
  • Malakula
  • Efate, Erromango
  • Ambrym, Tanna
  • Pentecost, Epi
  • Ambae eller Aoba
  • Vanua Lava
  • Gaua
  • Maewo
  • Malo
  • Anatom or Aneityum

De största städerna i landet är huvudstaden Port Vila som ligger på Efate och staden Luganville som ligger på Espiritu Santo. Vanuatus högsta punkt är berget Mount Tabwemasana som har en högsta topp på 1879 meter. Det här berget ligger på Espiritu Santo. Kusterna till öarna är ofta kantade av klippor och rev och det finns inte många källor till sötvatten.

Här finns det gott om vulkaner och en del av dessa ligger under vattenytan. Det är vanligt med vulkanisk aktivitet och man är alltid redo för ett nytt utbrott.

Klimatet är hett och fuktigt och mellan januari och april så drabbas man ofta av tyfoner och cykloner så som är vanligt i tropikerna. I och med att det här även är ett geologiskt aktivt område så är det inte ovanligt med jordbävningar och tsunamivågor. När det är varmt så ligger temperaturerna på omkring 28 °C och under de månader som kan räknas som vintermånader så ligger temperaturerna på omkring 22 °C. Mellan april och september så är det kyligare medan hettan och fukten blir mer intensiv i oktober. Regnsäsongen är lång och bjuder på kraftiga skurar.

Ekonomi

De viktigaste inkomstkällorna för Vanuatu är jordbruk, turism, finansiella tjänster för utlandet samt boskapsskötsel. Dessutom så fiskas det en hel del även om det här inte leder till stora exportinkomster. Vanuatu exporterar bland annat kakao, biff, och timmer. Turismen är mycket viktig, och de som åker till Vanuatu är främst intresserade av att dyka och av att uppleva den fantastiska naturen och stränderna.

Salomonsjön

I västra Stilla havet så ligger Salomonsjön som avgränsas av Nya Guinea, ön New Britain och i öster av Solomonöarna. Den djupaste punkten i denna havsdel ligger på omkring 9 140 meters djup. Det här bi-havet är känt för att många slag mellan USA och Japan utkämpades i det under det Andra Världskriget och det innefattar många öar och platser med ett unikt djurliv. Solomonsjöns botten består av två olika bottenbassänger. New Britain bassängen ligger i den norra delen av sjön och här ligger medeldjupet på omkring 4 000 meter. Det är här som man kan finna de djupaste djupen vilket inkluderar New Britain diket. Den södra bottenbassängen har djup på omkring 7 000 meter.

Geografi och historia

I Solomonsjön så finner vi Louisiade arkipelagen samt New Georgia och Guadalcanal öarna. I söder så går havsdelen samman med Korallhavet och i nordväst så ligger Bismarcksjön. I nordost så övergår Salomonsjön till öppet hav. Man tror att folk från Polynesien, araber och kineser var de första att navigera dessa vatten. Den första europé att ta sig över Salomonsjön var Álvaro de Mendaña de Neira som lyckades med detta år 1567.

Natur och miljö

Chelonia mydas i Salomonsjön

Chelonia mydas

Det finns en rad olika arter som lever i och omkring Salomonsjön. Här finns unika exemplar av sköldpaddor som till exempel gröna havssköldpaddor (Chelonia mydas) och även valar. Andra unika djur är dugonger som tillsammans med maneter bildar ordningen sirendjur. En dugong är ett mycket unikt djur som har en vitaktig färg och som kan ses med ett enormt nosparti simmandes längsmed botten i grunda vatten. I det här området så kan man stöta på sjöhästar. Det finns även gott om fåglar och djur som lever ovan vattnet på de olika öarna.

I och med att människan har skövlat mangroveskog och röjt upp för kokosnötsplantage så har detta havsområdes ekologi förändrats. Sedimentation och utsläpp från avlopp och från industrier har också gjort sitt för att förändra det naturliga ekologiska systemet. Annat som har påverkat miljön är olagligt fiske med dynamit samt jakt på krokodiler och sköldpaddor. Turismen har också påverkat ekologin och allt det här har lett till att vissa arter nu är hotade.

Solomonöarna

Salomonöarna som ligger i Salomonsjön är en egen suverän stat som ligger öster om Papua Nya Guinea. Den här staten består av omkring tusen olika öar. Huvudstaden finns på ön Guadalcanal och man tror att folk har bott på dessa öar i flera tusen år. Det var spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira som gav öarna dess namn, Islas Salomon. Under Andra Världskriget så utspelade sig slaget om Salomonöarna mellan USA och Japan vid dessa öar samt slaget om huvudön Guadalcanal.

Sedan 1976 så har man eget styre över öarna men Salomonöarna räknas även som en konstitutionell monarki och det är den brittiska monarken som räknas som statsöverhuvud. Öarna har demokratiska val och en regering med premiärminister.

Bismarcksjön

I den sydvästra delen av Stilla havet, norr om Papa Nya Guinea, så ligger Bismarcksjön. Den här havsdelen ligger söder om Bismarckarkipelagen och Amiralitetsöarna och den är främst känd för det slag som stod här under Andra Världskriget då Japan led ett mycket stort militärt nederlag. Bismarcksjön har fått sitt namn efter den tyske förbundskanslern Otto von Bismarck.

Geografi och historia

Bismarcksjön omges i öst och i syd av Bismarckarkipelagen. I söder så gränsas havsdelen av Papua Nya Guinea som är den östra delen av ön Nya Guinea. I norra delen av sjön så finns Admiraltyöarna som också är en del av Papua Nya Guinea. Söder om Bismarckarkipelagen ligger Salomonsjön som nås genom Vitiazsundet. Historiskt sett så var hälften av Nya Guinea uppdelad mellan Tyskland och Storbritannien och det betydde att Tyskland hade kontroll över Bismarcksjön från slutet av 1800-talet till början av det Första Världskriget. Det var också då som man gav havsdelen namnet efter den tyske förbundskanslern. Man kan inte tala om detta hav utan att nämna slaget under Andra Världskriget då Japans invasion av västra Stilla havsregionen stoppades, så låt oss se lite närmre på det som hände…

Slaget om Bismarcksjön

Slagskepp sänks på Bismarcksjön

Japanskt fartyg sänks

Slaget vid Bismarcksjön utspelade sig den 2-4 mars 1943. USAs och Australiens flygvapen attackerade då japanska eskortfartyg som hade trupper som var på väg till Lae på Nya Guinea. Det här innebar en stor förlust för Japan. Att japanska trupper ens fanns på plats berodde på att man hade bestämt sig för att stärka sin position i den sydvästra delen av Stilla havet. Planen gick ut på att man skulle undvika djungel- och bergsterräng genom att låta trupperna färdas sjövägen till Lae. Detta gjorde man trots att man var medvetna om de Allierades närvaro i området.

Anledningen till att de Allierade kunde attackera de japanska trupperna så kraftfullt var att de var fullt medvetna om vad som pågick då de hade lyckats få information om detta i förväg via avlyssning. När den japanska konvojen gav sig av den 28 februari från Simspon hamnen i Rabaul så var de alltså på väg mot en massiv attack från USA som väntade på dem. Nära hälften av de japanska trupperna dog och resterande skeppades tillbaka till Rabaul. Bara ett fåtal nådde Lae. Efter detta så gav Japan upp försöken om att stärka Lae med skepp och det gjorde att de inte lyckades stoppa de Allierades framfart på Nya Guinea.

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.