Etikett: Nya Kaledonien

Nya Zeeland

Man skulle kunna säga att Nya Zeeland erbjuder hela världen i ett enda land. Här finns allt från snötäckta fjäll till tropiska regnskogar så för många så är detta land lika med drömmen om den perfekta semestern. För svenskar så finns det förstås en hake, för Nya Zeeland ligger väldigt långt bort från Europa och resten av världen. Landet är en grupp öar som ligger i sydvästra Stilla havet och som upptäcktes av holländske Abel Tasman år 1642. Då han först fick syn på landets snötäckta fjäll så beskrev han det som ett land som lyfts högt upp.

Sedan 1907 så är Nya Zeeland en brittisk besittning med självstyre. Landet utövar parlamentarisk demokrati som fungerar med samma modell som den som används i England. Nya Zeeland består av flera öar och två större landmassor som kallas för Nordön och för Sydön. Avståndet från Australien över det Tasmanska havet är omkring 1 500 km och landet ligger cirka 1 000 km söder om Nya Kaledonien, Fiji, Tonga och Stillahavsöarna. Huvudstaden heter Wellington men den största staden är Auckland. I Nya Zeeland så är de flesta ättlingar från de britter som en gång bosatte sig på öarna, men här finns flera minoritetsgrupper som är ättlingar till andra folkslag. De officiella språken är engelska, maori samt nyzeeländskt teckenspråk.

Geografi och klimat

Nya Zeeland har en omväxlande natur

Strand på Nya Zeeland

Nya Zeeland har ett milt kustklimat och innan folk kom för att bosätta sig på öarna så var de till stor del täckta av skog. I och med att området ligger mellan två tektoniska plattor, Stillahavsplattan och den Indo-australiska plattan, så finns det gott om fjälltoppar som har en vass profil. Den totala landarealen för landet ligger på 268 680 kvadratkilometer och om man mäter längden på de två huvudöarna så är landet längre än 1 600 km. De två huvudöarna skiljs åt av Cook sundet och de fem andra bebodda öarna heter Stewart ön, Chatham öarna, Great Barrier ön, d’Urville ön och Waiheke ön. Precis som i Norge så möts man i detta land av höga toppar och djupa dalgångar samt fjordar. Den norra huvudön har färre berg men bjuder däremot på aktiva vulkaner.

Klimatet är milt och temperaturerna ligger mellan 10 °C i söder till 16 °C i norr. De södra delarna av den södra huvudön har ett kyligare klimat med mer molnighet. Snösäsongen på den södra ön ligger mellan juni och oktober. På den norra ön så är det inte lika vanligt med snöfall.

Ekonomi

Nya Zeeland sysslar en hel del med export och den viktigaste samarbetspartnern var en gång Storbritannien. Det här samarbetet började vackla 1973 när Storbritannien gick med i EU. Det här ledde till att Nya Zeeland fick se sig om efter andra marknader att exportera till. Nya samarbeten inleddes med länder som Japan, Australien och USA. Man exporterar främst ull, lamm, biff, ost, fisk och kemikalier.

, , , ,

Nya Kaledonien

Nya Kaledonien ligger i Melanesien i sydvästra Stilla havet. Det här är en ögrupp som tillhör Frankrike men som kan komma att bli självständigt. Huvudön i ögruppen Nya Kaledonien heter Grande Terre och huvudstaden har namnet Nouméa. Största exportvarorna är nickel, man står för omkring en fjärdedel av världens alla nickelfyndigheter, och räkor. Andra delar av ögruppen är Loyalty öarna, Chesterfield öarna som ligger i Korallhavet, Belep arkipelagen och Isle of Pines. Dessutom så ingår det kobbar och skär som ligger i området. På franska så kallas detta territorium för Nouvelle-Calédonie.

Mer om Nya Kaledonien

Nickel i Nya Kaledonien

Nickeltransport

Nya Kaledonien ligger cirka 1 200 km öster om Australien och 1 500 km nordväst om Nya Zeeland. Vanuatu ligger nordöst om Nya Kaledonien och Vanuatu gör anspråk på några av de öar som ingår i Nya Kaledoniens territorium som till exempel Île Walpole och Île Matthew. Enligt FNs beräkning år 2012 så hade landet då 259 000 invånare. Det främsta språket som talas på öarna är franska men befolkningen kommunicerar även med melanesiska och polynesiska dialekter. Den största religionen är kristendom men det finns även andra lokala trosuppfattningar som praktiseras.

Geografi och klimat

Huvudön som heter Grande Terre är den största ön i ögruppen och också den enda ö som har bergsterräng. Längs öns längd så löper det en bergskedja med fem toppar som alla ligger på mer än 1 500 meters höjd. Högsta bergstoppen är Mont Panié som mäter 1629 meter över havet. Bergskedjan utgör en slags skiljelinje på ön. Öns östra kust täcks av grönska och den västra kusten har savanner och slätter som passar bra för lantbruk.

Den längsta floden i landet är floden Diahot som rinner en 100 km lång sträcka mot öns norra del. Nya Kaledonien lagunen är en av världens allra största laguner och den omges av Nya Kaledoniens barriärrev.

Klimatet är tropiskt med en het och fuktig säsong mellan november och mars då temperaturerna ligger på mellan 27 °C och 30 °C. Den svalare säsongen är mellan juni och augusti med temperaturer mellan 20 °C and 23 °C. Mellan december och april så drabbas man ofta av tropiska stormar och cykloner och man får en hel del regn. På grund av El Niño så kan Nya Kaledonien även råka ut för extrem torka.

Ekonomi

Från Nya Kaledonien så kommer alltså en stor del av världens nickel. Man räknar med att det finns omkring 7 100 000 ton nickel i ögruppen. Denna naturliga rikedom har satt Nya Kaledonien på den internationella kartan som den femte största nickelproducenten efter Ryssland, Indonesien, Kanada och Australien. Förutom nickel så är turism en viktig industri. Landet satsar dock mycket starkt på nickelanläggningar och anläggningen med namnet Goro Nickel Plant byggdes med hoppet om att den ska klara av 20 % av världens samlade nickelproduktion.

, , , ,

Fiji

I den södra delen av Stilla havet, mellan Hawaii och Australien, så ligger Fiji. Det här är en ögrupp med över 330 öar varav en mycket stor del är obebodda. Området erbjuder vackra vita stränder, korallrev såväl som regnskog. De flesta av Fijis invånare bor på den största ön som heter Viti Levu där landets huvudstad Suva finns. Fiji var en brittisk koloni i nära 100 års tid men år 1970 så fick landet sin självständighet. Under tiden som koloni så lejde Storbritannien arbetare från Indien för att arbeta på sockerrörsfälten. På grund av detta så består dagens befolkning till stor del av så kallade Indo-fijier som har sina rötter från kolonialtidens indiska arbetare. Bland Indo-fijier så är de flesta hinduer medan den inhemska befolkningen till stor del är kristen. Det har uppkommit konflikter mellan dessa två grupper och detta har även lett till statskupper.

Geografi och klimat

Yasawa i Fiji

Yasawa

Av Fijis cirka 333 öar så är 110 bebodda. Till detta så kommer det kobbar och holmar, och öarna omges av korallrev. Viti Levu är som sagt den största ön och en annan större ö är Vanua Levu. Öarna täcks av berg och regnskog och kan ha toppar på upp till 1300 meter över havet. Landets flygplats finns i staden Nadi.

Klimatet är tropiskt marint och det är varmt året om utan extremtemperaturer. Den varmare säsongen är mellan november och april medan den kyligare säsongen är mellan maj och oktober. När det är kyligare så ligger temperaturerna på omkring 22 °C. Under den varma säsongen så regnar det ofta och det särskilt i inlandet. Vad gäller stormar så brukar man drabbas av cykloner omkring en gång per år.

Lite historia

Under 1600- och 1700-talet så utforskades Fiji av Holland och Storbritannien. 1874 så utropades Fiji att tillhöra Storbritannien. Under 1880-talet så började man odla sockerrör och det var detta som ledde till att man under 40 års tid tog in mer än 60 000 arbetare från Indien. Den här typen av arbetsinvandring fick sitt stopp i början av 1920-talet men den har lett till en pågående konflikt mellan de som har indisk härkomst och de infödda fijianerna. 1987 så låg generalen Sitiveni Rabuka bakom en statskupp som hade som mål att förhindra ett mestadels indiskt parti att ta över makten i landet. Den här militärkuppen ledde till att flera tusen fijianer med indisk påbrå lämnade landet på grund av etnisk diskriminering från regeringens sida. Sedan 1998 så har man en ny lag som gör det möjligt med en multikulturell regering och samarbeten mellan de olika grupperna, och samma år så fick Fiji sin första premiärminister med indiskt ursprung, nämligen Mahendra Chaudhry.

Ekonomi

Fiji har gott om naturtillgångar som skog, mineraler och fisk. De viktigaste naturtillgångarna är fisk, timmer, koppar, guld, vattenkraft och oljereserver som bedöms finnas på havsbotten och som ännu inte har utnyttjats. Den politiska röran som uppstod på Fiji under 1980- och 1990-talet påverkade ekonomin på ett negativt sätt och turistindustrin skadas av kupperna och den politiska oron i landet. Turistsektorn har dock kommit igen och är numera en viktig del av landets ekonomi.

,

Korallhavet

I Korallhavet så ligger världens största korallrev, nämligen Stora barriärrevet. Det här är ett så kallat randhav till Stilla havet och öarna som finns i det kallas för Korallhavsöarna. Det var i detta hav som Slaget om Korallhavet utspelades under Andra Världskriget. Korallhavet omges av Australiens Queenslands kust i väster (och det är här som vi finner Stora barriärrevet), Vanuatu och Nya Kaledonien i öster, och av Solomonöarna i nordöst. I nordöst så vidrör havet vid Nya Guineas östkust vilket inkluderar Papuaviken. I söder så går Korallhavet samman med Tasmanhavet, i norr med Solomonsjön, och i öster med Stilla havet. Via Torres sundet så går Korallhavets vatten samman med Arafurasjön.

Mer om Korallhavet

I Korallhavet så är det mycket vanligt med jordbävningar. Om man ser på tidsperioden 1866-2000 så drabbades området av flera hundra jordbävningar som låg mellan 2 och 6 på Richterskalan. I modern tid så kan jordbävningen vid Vanuatu år 2008 nämnas såväl som den kraftiga undervattensjordbävningen som inträffade år 2007 vid Solomonöarna och som ledde till en flera meter hög tsunamivåg. Havet har fått sitt namn just för att det består av många olika korallformationer. Det Stora barriärrevet är omkring 2 000 km långt och sträcker sig längsmed Australiens nordöstra kust. Det här revet består av cirka 2 900 individuella rev och 1 000 öar. De största atollerna i Korallhavet är Chesterfield öarna och Lihou revet.

Klimat och natur

Korallhavets klimat är varmt och stabilt. Det regnar ofta och området drabbas av tropiska cykloner. Sedan 1975 så har jakten på olja vid Stora barriärrevet avslutats och många delar av havet har begränsningar på fiske. Det här är ett sätt att skydda den unika naturen på och det är till stor glädje för turister att man lägger fokus på att bevara den unika miljön. Här finns det så mycket spännande att se i vattnet och på land så många reser till reven och öarna i Korallhavet för att se närmre på djurarterna.

Klimatet är subtropiskt och cyklonerna brukar uppstå mellan januari och april. I vissa områden så kan cyklonsäsongen pågå ända in i november. Det regnar som mest mellan december och mars och man räknar med omkring 80-125 regnfria dagar per år. Temperaturen ligger mellan 18-27 °C.

Djurarter

Dugongdjur i Korallhavet

Dugongdjur

I mangroveträsk, längsmed kuster och i havets djup så finns det en massa olika arter. En del lever i reven medan andra lever på land på öarna i havet. Det finns åtminstone 30 olika varianter av valar, delfiner och tumlare. Här finns också det unika dugongdjuret som har ett så komiskt utseende, nästan som en stor koaktig hund som simmar i vattnet. Det finns sköldpaddor och även sjöormar av många olika slag. Världens giftigaste sjöorm, Aipysurus duboisii finns i dessa vatten och den bör man verkligen hålla sig på gott avstånd från. Korallhavet har tusentals fiskarter vilket inkluderar clownfisken. I luften så flyger det mer än 200 fågelarter och de bygger sina bon på öarna i havet. Dessutom så kan saltvattenkrokodiler nämnas. De bor i mangroveträsk vid kusterna. Vid Australiens kust så ser man också gott om olika haj-arter som till exempel tigerhaj.

Slaget om Korallhavet

Aipysurus duboisii

Aipysurus duboisii

Det första slaget mellan Japan och USA under det Andra Världskriget var Slaget om Korallhavet. Det här var det första slag då man använde sig av hangarfartyg. När slaget var över så var det svårt att säga vem som egentligen vann det. USA förlorade hangarfartyget Lexington medan Japan förlorade flera stora fartyg i detta historiska slag. Anledningen till sammandrabbningen var att Japan planerade att invadera Australien vilket USA inte kunde gå med på. Japan började sin invasion med att styra kursen mot Port Moresby ovetandes om att USA var på väg för att motarbeta den.

, , , , ,