Etikett: Nya Zeeland

Cooköarna

Man hör på namnet att det var kaptenen James Cook som upptäckte dem 1773 och 1777, men Cooköarna fick inte sitt namn av Cook. Han kallade dem för Hervey öarna. Det var långt senare som man gav öarna sitt namn för att hedra Cook. Cooköarna är en grupp öar som ligger i Stilla havet omkring 3 000 km nordost om Nya Zeeland och som består av 15 olika öar. Sedan 1965 så är man i så kallad fri association med Nya Zeeland precis som Niue ön. De som bor på dessa öar talar engelska och en maoridialekt som heter rarotongesiska. Huvudön heter Rarotonga och här ligger huvudstaden Avarua. De flesta bor på öarna som ligger söderut och det är också hit som många turister kommer för att njuta av det tropiska klimatet.

Lite historia

Ön Aitutaki är en del av Cooköarna

Aitutaki uppifrån

Man tror att Cooköarna först beboddes under 500-talet av polynesiska folk som kom från Tahiti. Tahiti är en ö som ligger nordöst om Cooköarna. Under 1500-talet så kom spanska skepp till öarna men det var en portugisisk kapten som för det spanska kungahusets räkning för första gången steg iland år 1606. Han steg iland på ön Rakahanga och den kallade han för Gente Hermosa vilket betyder “vackert folk”.

I slutet av 1800-talet så blev öarna ett brittiskt protektorat och detta berodde till stor del på att man var rädda för att Frankrike skulle komma att ockupera öarna precis som de hade gjort med Tahiti. 1901 så bestämde sig Nya Zeeland för att lägga beslag på öarna trots att Cooköarnas ledare inte var intresserade av detta. Landet förblev ett Nya Zeeländsk protektorat tills 1965 då Nya Zeelands regering bestämde sig för att erbjuda kolonin självstyre.

Den 11 juni 1980 så ingick Cooköarna ett avtal med USA om var gränsen mellan öarna och amerikanska Samoa ska dras och samtidigt så backade man från anspråken på öarna Penrhyn, Pukapuka, Manihiki och Rakahanga. 1990 så skrev man under ett avtal med Frankrike där avgränsningen mellan Cooköarna och Franska Polynesien begränsades. När det hettade till mellan USA och Kina i Sydkinesiska sjön så märktes det till och med på Cooköarna som inte ligger så nära.

Geografi och klimat

Cooköarna kan delas upp i två huvudsakliga grupper, en i söder och en i norr. I söder så finns det nio öar varav de flesta har ett vulkaniskt ursprung. Det är i denna ögrupp som de flesta bor. Den norra ögruppen består av sex stycken korallatoller som är vulkaner som har sjunkit för att sedan prydas av koraller. Öarna har ett tropiskt klimat som är fuktigt och hett.

I den södra ögruppen så finns öarna Nga-pu-Toru, Atiu, Ma’uke, Mitiaro och Takutea. I den norra ögruppen så finns öarna Manihiki, Nassau, Penrhyn ön, Pukapuka, Rakahanga, Suwarrow och Tema revet som har sjunkit i havet. Det finns fler öar som tillhör Cooköarna och bland dessa så finner vi Aitutaki, Mangaia, Rarotonga där huvudstaden Avurua ligger, Palmerston ön, Manuae och ytterligare ett rev som har sjunkit under ytan och som heter Winslow revet.

Ekonomi

Landets ekonomi påverkas starkt av dess geografi. Man är tämligen isolerade från andra länder och marknader och dessutom så finns det brister i infrastrukturen. Turism är den viktigaste näringen i landet och man får ekonomiskt bistånd och då främst från Nya Zeeland. Cooköarna jobbar med att utveckla jordbruk och fiske men det här har hittills inte gått så bra. Något som också är problematiskt för ekonomin är de naturkatastrofer som inträffar med jämna mellanrum.

, , ,

Tokelau

Tokelau är ett polynesiskt ord som betyder “nordlig vind” men på Tokelauöarna så talar man tokelau-språket som är rätt så likt det språk som talas på Samoa. Dessutom så talar de flesta på Tokelauöarna engelska. Den här ögruppen som ligger i Polynesien i södra Stilla havet består av tre atoller. Varje atoll har en lagun som omges av kobbar och rev som har lite olika längd och som kan räcka upp till tre meter över vattenytan. Den större delen av den här ögruppen som kallas för territoriet Tokelau tillhör Nya Zeeland. Swainsön som också är en del av Tokelauöarna tillhör däremot amerikanska Samoa.

Idag så har invånarna på Tokelau Nya Zeeländskt medborgarskap. De olika samhällena tar hand om lag och ordning på egen hand och det är bara i vissa specifika fall som man använder sig av Nya Zeeländsk lagstiftning. Det är mycket ovanligt med allvarliga brott och det finns inga fängelser på Tokelauöarna. Den som begår brott blir offentligt tillrättavisad, får betala böter eller döms till straffarbete.

Geografi och klimat

Naturskönt i Tokelau

Natur i Tokelau

De tre atollerna som utgör Tokelauöarna ligger halvvägs mellan Hawaii och Nya Zeeland. Atollerna är:

  • Atafu atollen – en del av ögruppen som en gång kallades för Duke of Clarence gruppen.
  • Fakaofoatollen – kallades en gång för Bowditch ön.
  • Nukunonuatollen – även denna en del av det som en gång var känt som Duke of Clarence ögruppen.

Swainsön är kulturellt, historiskt och geografiskt en del av Tokelauöarna men inte politiskt då den sedan 1900 är under amerikansk kontroll. Öarnas högsta punkt ligger på omkring 5 meters höjd och det att den större delen av landmassorna ligger på omkring 2 meter gör att öarna är särskilt känsliga för översvämningar.

USA gjorde även anspråk på de andra Tokelauöarna men dessa gick tillbaka till Tokelau via en överenskommelse år 1979. Denna överenskommelse etablerade en gräns mellan amerikanska Samoa och Tokelau. Man kan jämföra Tokelaus anspråk på Swainsön med Marshallöarnas anspråk på Wakeön som administreras av USA. Man kan inte säga att frågan om Swainsön är en het potatis för Tokelaus invånare men samtidigt så känner de en samhörighet med befolkningen på Swainsön då de talar samma språk och har samma kultur, så de är inte helt med på att denna ö rent politiskt inte ska vara en del av Tokelau.

Klimatet är tropiskt och medeltemperaturen ligger på 28 grader Celsius. Mellan november och mars så kan ögruppen drabbas av orkaner och det här har vid tidigare tillfällen lett till att vågor svept över atollerna och förstört källor till sötvatten. Orkanen 1990 ledde till att saltvatten som trängt in i sötvattnet på öarna hindrade nya plantor från att växa under flera månaders tid.

Miljö i Tokelau

Idag så är en hel del av den originella växtligheten på Tokelau borta. Den ersattes nämligen av kokosnötplantager. Vissa plantager är fortfarande aktiva medan andra har övergetts vilket har lett till områden med snårskog hellre än tropisk skog som tidigare var fallet. Atollerna inkluderar ett rikt djurliv men en del arter hotas av däggdjur som befolkningen har introducerat som till exempel den polynesiska råttan.

, , ,
,

Polynesien

Namnet Polynesien betyder “en region med många öar” eller “de många öarna”, och Polynesien består mycket riktigt av öar och ögrupper. Regionen ligger i Oceanien som tidigare var känt som Söderhavet. Ögrupperna som utgör Polynesien ligger mellan Påskön, Hawaii och Nya Zeeland och av de omkring 6 miljoner människor (siffra från uppskattning gjord 1991) som bor här så är de allra flesta så kallade polynesier vilket innebär folk som talat polynesiska språk. Bland öarna och ögrupperna som tillhör området Polynesien så finner vi bland annat Hawaiis Rotuma, Uved, Tokelau, Samoa, Cooköarna och Påskön såväl som Tuvalu, Tonga, Niue och Nya Zeeland.

Man kan se att de som bor i det här området även är influerade av Melanesiens kultur och traditioner. Melanesien ligger i västra Stilla havet. I och med att Polynesien influerats en hel del av européernas ankomst under 1800-talet såväl som världskrig så har man förändrats en hel del vad gäller traditioner, tro och livsstil, och mycket av det som en gång var en självklar del av livet är numera berättelser från förr.

Geografi och klimat

Val i Polynesien

Polynesien bjuder på ett magnifikt djurliv

Polynesien räknas som en etnografisk region som har en yta på omkring 5 miljoner km². När den franske upptäcktsresanden Charles de Brosses kom till området 1756 så menade han med namnet Polynesien samtliga öar i Stilla havet. På engelska så talar man om Polynesian Triangle som huvudområdet men det finns även öar som ligger utanför denna triangel som bebos av polynesier. Triangeln uppkommer om man kopplar samman de yttre punkterna Hawaii, Nya Zeeland och Påskön. Resten av ögrupperna ligger inom denna triangel. Det finns också mindre polynesiska samhällen på Papua Nya Guinea såväl som på Solomonöarna, Karolineröarna och Vanuatu. Norr om Fiji så ligger Rotuma som inte är inom gränserna för triangeln men som har starka polynesiska kulturella inslag.

Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt. En varm regnsäsong ligger mellan november och april vilket följs av en kyligare och torrare period mellan maj och oktober. I och med att öarna är rätt så väl spridda så förekommer det variationer vad gäller klimat. Området kan under regntiden drabbas av häftiga cykloner.

Ekonomi

Förutom Nya Zeeland så består en stor del av öarna i Polynesiens inkomst av bidrag från andra länder såväl som av hjälp från polynesier som rest utomlands för att jobba. Det är rätt vanligt att familjer uppmanar sina ungdomar att flytta till länder där de kan jobba och tjäna bra för att på så vis hjälpa familjen hemma i Polynesien. Vissa öar och ögrupper i Polynesien får inkomster av turism som till exempel Påskön, och det finns också innovativa sätt att tjäna pengar på som till exempel på Tuvalu där man har skapat sitt eget .tv domän som marknadsförs eller på Cooköarna där man förlitar sig på försäljning av frimärken.

, , , , , , , , ,

Nya Zeeland

Man skulle kunna säga att Nya Zeeland erbjuder hela världen i ett enda land. Här finns allt från snötäckta fjäll till tropiska regnskogar så för många så är detta land lika med drömmen om den perfekta semestern. För svenskar så finns det förstås en hake, för Nya Zeeland ligger väldigt långt bort från Europa och resten av världen. Landet är en grupp öar som ligger i sydvästra Stilla havet och som upptäcktes av holländske Abel Tasman år 1642. Då han först fick syn på landets snötäckta fjäll så beskrev han det som ett land som lyfts högt upp.

Sedan 1907 så är Nya Zeeland en brittisk besittning med självstyre. Landet utövar parlamentarisk demokrati som fungerar med samma modell som den som används i England. Nya Zeeland består av flera öar och två större landmassor som kallas för Nordön och för Sydön. Avståndet från Australien över det Tasmanska havet är omkring 1 500 km och landet ligger cirka 1 000 km söder om Nya Kaledonien, Fiji, Tonga och Stillahavsöarna. Huvudstaden heter Wellington men den största staden är Auckland. I Nya Zeeland så är de flesta ättlingar från de britter som en gång bosatte sig på öarna, men här finns flera minoritetsgrupper som är ättlingar till andra folkslag. De officiella språken är engelska, maori samt nyzeeländskt teckenspråk.

Geografi och klimat

Nya Zeeland har en omväxlande natur

Strand på Nya Zeeland

Nya Zeeland har ett milt kustklimat och innan folk kom för att bosätta sig på öarna så var de till stor del täckta av skog. I och med att området ligger mellan två tektoniska plattor, Stillahavsplattan och den Indo-australiska plattan, så finns det gott om fjälltoppar som har en vass profil. Den totala landarealen för landet ligger på 268 680 kvadratkilometer och om man mäter längden på de två huvudöarna så är landet längre än 1 600 km. De två huvudöarna skiljs åt av Cook sundet och de fem andra bebodda öarna heter Stewart ön, Chatham öarna, Great Barrier ön, d’Urville ön och Waiheke ön. Precis som i Norge så möts man i detta land av höga toppar och djupa dalgångar samt fjordar. Den norra huvudön har färre berg men bjuder däremot på aktiva vulkaner.

Klimatet är milt och temperaturerna ligger mellan 10 °C i söder till 16 °C i norr. De södra delarna av den södra huvudön har ett kyligare klimat med mer molnighet. Snösäsongen på den södra ön ligger mellan juni och oktober. På den norra ön så är det inte lika vanligt med snöfall.

Ekonomi

Nya Zeeland sysslar en hel del med export och den viktigaste samarbetspartnern var en gång Storbritannien. Det här samarbetet började vackla 1973 när Storbritannien gick med i EU. Det här ledde till att Nya Zeeland fick se sig om efter andra marknader att exportera till. Nya samarbeten inleddes med länder som Japan, Australien och USA. Man exporterar främst ull, lamm, biff, ost, fisk och kemikalier.

, , , ,

Tasmanhavet

I Australien och i Nya Zeeland så kallar man ofta Tasmanhavet för the Ditch som man kan översätta till svenska som diket. Nu rör det sig verkligen inte om något litet dike och det här är ett hav där vågorna går så högt att folk ofta av ren fascination filmar sina resor på stora båtar mellan Australien och Nya Zeeland. Havet, som är ett bi-hav till Stilla havet, ligger mellan Nya Zeeland och Australien avståndet från kust till kust är omkring 2 000 km. Tasmanhavet fick sitt namn efter den holländske upptäcktsresanden Abel Janszoon Tasman. Han anses vara den första europé att nå Nya Zeeland och Tasmanien. Vid senare tillfälle så kom den brittiske kaptenen James Cook till området och han kunde då kartlägga det som en del av sin expedition. På det lokala morispråket så heter havet Te Tai o Rehua.

Resor över diket

I Australien och Nya Zeeland så är det många som fascineras av möjligheten att paddla med kajak över “diket”. 1977 så blev Colin Quincey den första personen att ensam ro över havet och hans son, Shaun, lyckades med samma sak år 2010. När äventyrarna Justin Jones och James Castrission i november 2007 gav sig på att paddla i en specialbyggd kajak för två över Tasmanhavet så fick detta stor uppmärksamhet. De filmade paddlingen över som tog omkring två månaders tid och färden var full av strapatser som till exempel möten med närgångna hajar. När de kom fram till Ngamotu stranden i New Plymoth på Nya Zeeland så möttes de av ett enormt mediauppbåd och givetvis av sina familjer. Den här expeditionen tog världsrekord vad gäller sträcka för trans-oceansk expedition i dubbelkajak.

Lite historia och mer om Tasmanhavet

Abel Janszoon Tasman kan ha varit på Tasmanhavet som första Europé

Abel Janszoon Tasman

Havets namn kommer alltså från Abel Janszoon Tasman men det finns teorier om att han inte var den första att komma från fjärran land för att upptäcka Australien. Man tror nämligen att kinesiska sjömän kommit hit redan under 1400-talet även om det inte finns skriftliga källor för detta. Tasmanhavet är en region med mycket starka vindar. 2012 så kunde man rapportera om ett märkligt fenomen i detta hav. Man hade då upptäckt 40 km vida cirklar som rörde sig söder om Australien i Tasmanhavet i närheten av Tasmanien och hela vägen till Indiska oceanen. Genom speciella havsfarkoster så upptäckte man 200 meter djupa formationer i havsvirvlar som uppkommit av den östra australiensiska strömmen.

Öar i Tasmanhavet

I Tasmanhavet så finns det grupper av öar i mitten av havet. Dessa ligger alltså en bra bit från Australiens och Nya Zeelands kust. Bland öarna så finner vi Lord Howe ön, Ball’s Pyramin ön, Norfolk ön, Middleton Reef och Elizabeth Reef som tillhör Korallhavsöarnas territorium.

Djurlivet i Tasmanhavet

Bland de större djurarterna i Tasmanhavet så finner vi sälar och pingviner. Här finns även knölvalar och delfiner. Det finns vikar som är kända som bra ställen att se dessa djur från och som lockar turister från världens alla hörn. Tasmanhavet har också gott om sjöfåglar som till exempel unika varianter av tärnor och fiskmåsar.

, ,