Etikett: Polynesien

Niue

Omkring 2 400km nordöst om Nya Zeeland så ligger Niue som omges av triangel som utgörs av Samoa, Cooköarna och Tonga. Det här är en ö där de flesta invånare har polynesiskt ursprung och som brukar kallas för “The Rock” vilket refererar till öns traditionella namn “Rock of Polynesia”. Niue klassas som en stat med självstyre i fri association med Nya Zeeland och det är just Nya Zeeland som står för en hel del av Niues diplomatiska relationer. De som bor på ön har Nya Zeeländskt medborgarskap och den brittiska monarken fungerar som statschef.

Geografi och klimat

Niue har underskön natur

Snorkling på Niue

Den här ön är en korallatoll i södra Stilla havet, och här finns det tre närliggande korallrev som är utan landyta. Dessa är: Beveridge revet som ligger under ytan men som torkar då det råder lågvatten, Antiope revet som är en rund platå med en diameter på omkring 400 meter, och Haran revet.

Niue räknas som en av världens allra största korallöar och kusterna kantas av höga kalkstensklippor samt korallrev. Korallrevet har bara en enda ordentlig öppning på den västra kusten i närheten av huvudstaden Alofi. Längs med kusten så finns det också gott om kalkstensgrottor och en massa fina stränder där man kan bada och komma nära naturen. Det finns platser där man kan simma med sjöormar som förvisso är giftiga men ändå harmlösa.

Ön har en oval form med en diameter på omkring 18 km. Det finns två stora bukter på den västra kusten. Alofi bukten ligger på mitten av västkusten medan Avatele bukten ligger i söder. Det är just på västkusten vid dessa bukter och omkring huvudstaden som de flesta av öns invånare bor.

På den här ön så finns det mark som har en rätt unik kemisk struktur. Man har på vissa platser uppmätt höga nivåer av järn- och aluminiumoxider och även av kvicksilver. Dessutom så har man kunnat uppmäta mycket höga nivåer av naturlig radioaktivitet. Jordens beståndsdelar påminner en hel del om det som man kan finna på djupa havsbottnar men det verkar som att öns jordmån har sitt ursprung i vittrade korallrev. Radioaktiviteten som finns på ön har inte lett till hälsoproblem vilket antagligen beror på att den inte är så pass hög att befolkningen skulle påverkas av det.

Klimatet på ön är tropiskt och det betyder att det är varmt och fuktigt samt att man har en regnperiod mellan november och april.

Historia

Man tror att ursprungsbefolkningen på Niue kom från Samoa och från Tonga. Under början av 1700-talet så tycks det inte ha funnits en nationell ledning eller någon ledare. Istället så ledde flera olika ledare delar av befolkningen. Någon gång under 1700-talet så introducerades traditionen med ett kungahus. Den första europé att skåda Niue var James Cook som kom till ön 1774. Han gjorde tre försök att ta sig i land men fick inte tillstånd av invånarna till att bestiga ön. Han gav namnet Vilde-ön vilket ska ha berott på att de som kom för att välkomna honom var målade i något som verkade vara blod. Niue var länge känt som Vilde-ön eller Savage Island på engelska tills man istället började använda det ursprungliga namnet Niuē som betyder “skåda kokosnöten”.

, , , ,
,

Franska Polynesien

Franska Polynesien kallades länge för Franska Oceanien och det här landet ligger i det som kallas för Polynesien i Oceanien. Franska Polynesien är ett område med över hundra öar och atoller som ligger utspridda på en yta som täcker en stor yta av det södra Stilla havet. Man brukar dela in området i fem olika grupper av öar nämligen Sällskapsöarna, Gambieröarna, Tuamotuöarna, Australöarna och Tuamotuöarna. Den ö som kanske är mest känd i Sverige är den som heter Tahiti och som ligger inom ögruppen med namnet Sällskapsöarna. Det här är ett mycket populärt turistmål och det är också här som de flesta av Franska Polynesiens invånare bor. På Tahiti så finns landets huvudstad som heter Papeete.

Sedan 2004 så har Franska Polynesien administrativ självständighet, men ses som ett franskt utomeuropeiskt förvaltningsområde. Fransmännen tog över öarna 1842 och då etablerades det ett franskt protektorat. I september 1995 så låg stor fokus på Frankrikes kärnvapentester i Fangataufa atollen. Det sista testet utfördes år 1996. Därefter så lovade Frankrike att hålla sig till avtalet som kallas för Comprehensive Test Ban Treaty och inte längre testa kärnvapen i området.

Européerna upptäcker öarna

Moderna forskare tror att Franska Polynesien var ett av de sista områdena på jorden att befolkas, och man tror att Marquesas öarna var de första att koloniseras under den polynesiska migrationen. Den första europé att sätta fot på öarna var den brittiske upptäcktsresanden Samuel Wallis som besökte Tahiti år 1767. Den franske upptäcktsresanden Louis Antoine de Bougainville kom till Tahiti 1768 och brittiske James Cook kom till samma ö året därpå. Spanjorerna kom 1772 och 1774 så etablerades det en kortlivad spansk bosättning i området.

Geografi och klimat

Franska Polynesien består av omkring 118 öar och den högsta punkten är Mount Orohena som ligger på Tahiti. Klimatet är både subtropiskt och tropiskt beroende på vilka öar man befinner sig. Det är för det mesta varmt och fuktigt och de som åker hit för semester väljer perioden mellan april och oktober då det är lite svalare men ändå väldigt varmt och behagligt.

Ekonomi

Svarta pälor från Franska Polynesien

Svarta Pärlor

Franska Polynesiens ekonomi är beroende av turismen och även av finansiell hjälp från Frankrike. Turismen är väl utvecklad och man kan besöka alla de huvudsakliga öarna. Det finns även jobb inom jordbruket och man odlar bland annat kokosnötter, vanilj, grönsaker och frukt. Bland naturresurserna så kan fisk och kobolt nämnas. Det är dock så att man importerar mer än vad man exporterar. En annan välkänd exportvara från Franska Polynesien är den svarta Tahitiska pärlan som år 2008 stod för över hälften av all export från landet. Det finns 53 flygplatser i Franska Polynesien och 46 av dessa är asfalterade. Den internationella flygplatsen heter Faaa International Airport. Varje ö har en egen flygplats och det gör det möjligt att flyga mellan de olika öarna.

, ,

Samoa

När man talar om amerikanska Samoa så menar man den del av Samoaöarna i Polynesien som räknas som ett amerikanskt territorium. Enligt FN så är det här ett icke-självstyrande område och rent praktiskt så är det så att amerikanska Samoa inte räknas som en av USAs stater men invånarna har amerikanska pass och amerikansk nationalitet utan att vara amerikanska medborgare. De kan inte rösta i amerikanska federala val och om de vill flytta till USA så måste de ansöka om uppehållstillstånd precis som alla andra icke-amerikanska medborgare.

Geografi och klimat

Palmstrand på Amerikanska Samoa

Natur på Amerikanska Samoa

Amerikanska Samoa ligger i den östra delen av Samoaöarna, omkring 550 km väster om Cooköarna, och omkring 350 km öster om Wallis och Futunaöarna. Öarnas samlade yta ligger på cirka 199 km² och de är uppdelade i två atoller och två ögrupper. I den ena ögruppen som kallas för Tutuilaöarna så finns huvudön Tutila samt Aunu’u, och i den andra ögruppen med namnet Manuaöarna så finns öarna Ta’u, Ofu, och Olosega. Till dessa öar tillkommer Swainsön samt Roseatollen.

Huvudorten heter Pago Pago och ligger på Tutuila. Det är här som en stor del av öarnas omkring 58 000 invånare bor. På Ta’u så finns Lata Mountani som med en höjd på omkring 964 meter över havet utgör öarnas högsta punkt. I huvudorten Pago Pago så finns det en flygplats som kan ta emot internationella flyg.

Klimatet på öarna är tropiskt och man har en regnperiod mellan november och april. Mellan december och mars så kan det dra in tyfoner över öarna. Om man vill åka till Amerikanska Samoa så är den bästa tiden mellan maj och oktober då det är varmt men inte så fuktigt och då man slipper de värsta regnstormarna.

Nationalitet

De som föds på Amerikanska Samoa, vilket inkluderar Swainsön, har amerikansk nationalitet men om inte någon av deras föräldrar är amerikansk medborgare så kommer de inte att bli amerikanska medborgare. Det finns dock en skillnad mellan amerikanska samoaner och andra som inte har amerikanskt medborgarskap och det är att de kan resa in i USA precis som de som är amerikanska medborgare. USA kan inte kräva inkomstskatt av de amerikanska samoanerna. Öarna skickar en delegat till amerikanska House of Representatives men den här delegaten kan inte rösta så det handlar mer om en formalitet än om något verkligt inflytande.

Ekonomi

Vad gäller jobb på öarna så finns det tre huvudsakliga kategorier och dessa är den offentliga sektorn, inom tonfiskindustrin eller inom den privata sektorn. Tonfiskfabriken, StarKist är världsberömd och exporterar årligen tonfisk på burk för flera hundra miljoner dollar.

Lite filmhistoria

Filmen med namnet Rain som lanserades år 1932 med Joan Crawford i huvudrollen utspelar sig i Pago Pago. En nyinspelning gjordes år 1953. Historien om Sadie Thompson som prostituerade sig skrevs fiktivt av W. Somerset Maugham, men den bygger på en verklig person som sägs ha varit verksam på hotellet i Pago Pago som fortfarande finns kvar och som givetvis heter Sadie Thompson Inn.

, , , ,

Wallis och Futunaöarna

Wallis och Futuna är två ögrupper som ligger i sydvästra Stilla havet. Sedan 2003 så är Wallis- och Futunaöarna ett franskt territorium. De två ögrupperna ligger omkring 250 km ifrån varandra och räknas till Polynesien. Wallis- och Futunaöarna ligger mellan Samoa och Fiji och huvudorten är Mata-Utu som också är den största staden. I mars 2014 så beräknade man att det bodde omkring 15 500 människor på öarna.

Två ögrupper

Wallis är en av öarna i Wallis och Futunaöarna

Wallis uppifrån

Wallis- och Futunaöarna är uppdelade i två ögrupper som kallas för Wallisöarna och Futunaöarna (har även namnet Hoornöarna). Wallisöarna ligger i nordöst medan Futunaöarna ligger i sydväst och till dessa hör ön som heter Futuna samt Alofiön som i stort sett är obebodd. Om Alofiön så finns det en legend som säger att den en gång hade en stor befolkning (som tydligen inte behövde sötvatten vilket inte finns på ön!) och att denna sedan slaktades och åts upp av folk från Futuna under 1800-talet.

Städer

Wallis och Futunaöarnas huvudstad är alltså Mata-Utu och den här staden räknas också som huvudstad för Hahake-distriktet på Wallisöarna. På Futunaön så finns Leava som är huvudstad för Sigavé kungadömet. Det här kungadömet är ett av tre som finns på öarna, nämligen Alo, Sigavé och Wallis.

Geografi och klimat

Wallis- och Futunaöarna har ett vulkaniskt ursprung med låga kullar och omgivande rev. Högsta punkten på 765 meter över havet finns på berget Singavi. Bara några få procent av landytan går att odla och man har problem med skövling av skog. Anledningen till att skogen avverkas är att man behöver bränsle men det här leder till jorderosion som drabbar terrängen hårt. Dessutom så är det inte så att man överallt har tillgång till sötvatten. Ett exempel på detta är ön Alofi där det alls inte finns något sötvatten vilket också är anledningen till att ingen bor på ön.

Klimatet är tropiskt och man har regnperiod mellan november och april. Det är under regntiden som det är som varmast. Mellan maj och oktober så blir det svalare och då är det trevligast att besöka öarna. Under regnperioden så händer det att tropiska cykloner drar in över öarna.

Ekonomi

Viktigast för detta franska territoriums ekonomi är jordbruket som är till för självförsörjning. Man odlar kokosnötter och grönsaker och dessutom så håller man sig med boskap. En annan viktig näring är fisket. Större delen av befolkningen sysslar med jordbruk eller fiske och en mindre del försörjer sig genom att arbeta inom den offentliga sektorn. Man får bidrag från Frankrike och har även intäkter från fiskelicenser som man ger till Sydkorea och till Japan. Exportprodukter från Wallis- och Futunaöarna är jordbruksprodukter och till viss del hantverk. Öarna måste importera mat då det som man odlar inte räcker till för självförsörjning.

, , ,

Tuvalu

Tuvalu är en samling atoller som en gång tillhörde Gilbert och Elliceöarna och som fick sin självständighet från Storbritannien år 1978. Den här ö-staten ligger i Polynesien i sydvästra Stilla havet ungefär mittemellan Hawaii och Australien. Stöttepelarna för livet på öarna är fiske, försäljning av kopra, och inkomster från de som har flyttat utomlands för att arbeta. Det är svårt att bedriva jordbruk då jorden inte är särskilt bördig och man inte har tillräckligt med tillgång till sötvatten.

Tuvalus närmsta grannar är Kiribati, Nauru, Samoa och Fiji. Tuvalu räknas som det fjärde minsta landet i världen efter Vatikanstaten, Monaco och Nauru.

Geografi och klimat

Atoll i Tuvalu

En atoll i Tuvalu

Rent praktiskt så består Tuvalu av tre öar av rev och sex verkliga atoller. Landytan ligger på omkring 26 kvadratkilometer så det rör sig om ett mycket litet område. Kobbarna som formar atollerna ligger mycket lågt. Nanumanga, Niutao och Niulakita räknas som rev-öar medan de sex atoller heter Funafuti som är den största atollen, Nanumea, Nui, Nukufetau, Nukulaelae och Vaitupu.

Klimatet på öarna är tropiskt. Regnsäsongen ligger mellan november och mars. Under regnperioden så är det inte så vanligt med tyfoner. Det att öarna ligger så lågt över havsytan gör att de lätt översvämmas och det innebär en stor risk för området. Det räcker att havsnivån stiger en aning för att öarna inte längre ska gå att vistas på.

Ekonomi och turism

Mellan 1996 och 2002 så sågs Tuvalu som en av de starkare ekonomierna bland öarna i Stilla havet. Sedan 2002 så har dock tillväxten saktat ner. En stor del av de som är anställda arbetar inom den offentliga sektorn. Viktiga inkomster kommer från tuvaluner som har bosatt sig i Australien och på Nya Zeeland för att jobba. Dessutom så finns det de som jobbar till sjöss och som skickar hem pengar till Tuvalu. Jordbruket är som sagt inte särskilt gynnat då man inte har tillgång till bördig mark, men man odlar kokosnötter samt något som kallas för pulaka och som ger en viktig källa till kolhydrater till Tuvalus befolkning. Dessutom så sysslar man traditionellt med fiske.

Tuvalu är känt för hög kompetens inom sjöfart och på Amatuku motu ön så finns Tuvalu Maritime Training Institue. Detta institut utbildar marinkadetter och ger dessa de kunskaper som krävs för att arbeta på handelsfartyg. Regeringen får även in inkomster genom att utfärda fiskelicenser.

Vad gäller turism så är detta inte en stor källa till inkomster även om det finns viss turistaktivitet och resorter. Det här beror på att landet ligger så pass långt bort att det helt enkelt är svårt att ta sig hit. De flesta som reser till Tuvalu som turister kommer till ön Funafuti där det finns en internationell flygplats och även hotell. Man har utvecklat ekoturism vilket lockar de som tycker att det är häftigt att få uppleva hav, rev, laguner och obebodda öar utan att åsamka dessa någon skada.

, , ,
,

Polynesien

Namnet Polynesien betyder “en region med många öar” eller “de många öarna”, och Polynesien består mycket riktigt av öar och ögrupper. Regionen ligger i Oceanien som tidigare var känt som Söderhavet. Ögrupperna som utgör Polynesien ligger mellan Påskön, Hawaii och Nya Zeeland och av de omkring 6 miljoner människor (siffra från uppskattning gjord 1991) som bor här så är de allra flesta så kallade polynesier vilket innebär folk som talat polynesiska språk. Bland öarna och ögrupperna som tillhör området Polynesien så finner vi bland annat Hawaiis Rotuma, Uved, Tokelau, Samoa, Cooköarna och Påskön såväl som Tuvalu, Tonga, Niue och Nya Zeeland.

Man kan se att de som bor i det här området även är influerade av Melanesiens kultur och traditioner. Melanesien ligger i västra Stilla havet. I och med att Polynesien influerats en hel del av européernas ankomst under 1800-talet såväl som världskrig så har man förändrats en hel del vad gäller traditioner, tro och livsstil, och mycket av det som en gång var en självklar del av livet är numera berättelser från förr.

Geografi och klimat

Val i Polynesien

Polynesien bjuder på ett magnifikt djurliv

Polynesien räknas som en etnografisk region som har en yta på omkring 5 miljoner km². När den franske upptäcktsresanden Charles de Brosses kom till området 1756 så menade han med namnet Polynesien samtliga öar i Stilla havet. På engelska så talar man om Polynesian Triangle som huvudområdet men det finns även öar som ligger utanför denna triangel som bebos av polynesier. Triangeln uppkommer om man kopplar samman de yttre punkterna Hawaii, Nya Zeeland och Påskön. Resten av ögrupperna ligger inom denna triangel. Det finns också mindre polynesiska samhällen på Papua Nya Guinea såväl som på Solomonöarna, Karolineröarna och Vanuatu. Norr om Fiji så ligger Rotuma som inte är inom gränserna för triangeln men som har starka polynesiska kulturella inslag.

Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt. En varm regnsäsong ligger mellan november och april vilket följs av en kyligare och torrare period mellan maj och oktober. I och med att öarna är rätt så väl spridda så förekommer det variationer vad gäller klimat. Området kan under regntiden drabbas av häftiga cykloner.

Ekonomi

Förutom Nya Zeeland så består en stor del av öarna i Polynesiens inkomst av bidrag från andra länder såväl som av hjälp från polynesier som rest utomlands för att jobba. Det är rätt vanligt att familjer uppmanar sina ungdomar att flytta till länder där de kan jobba och tjäna bra för att på så vis hjälpa familjen hemma i Polynesien. Vissa öar och ögrupper i Polynesien får inkomster av turism som till exempel Påskön, och det finns också innovativa sätt att tjäna pengar på som till exempel på Tuvalu där man har skapat sitt eget .tv domän som marknadsförs eller på Cooköarna där man förlitar sig på försäljning av frimärken.

, , , , , , , , ,

Nya Kaledonien

Nya Kaledonien ligger i Melanesien i sydvästra Stilla havet. Det här är en ögrupp som tillhör Frankrike men som kan komma att bli självständigt. Huvudön i ögruppen Nya Kaledonien heter Grande Terre och huvudstaden har namnet Nouméa. Största exportvarorna är nickel, man står för omkring en fjärdedel av världens alla nickelfyndigheter, och räkor. Andra delar av ögruppen är Loyalty öarna, Chesterfield öarna som ligger i Korallhavet, Belep arkipelagen och Isle of Pines. Dessutom så ingår det kobbar och skär som ligger i området. På franska så kallas detta territorium för Nouvelle-Calédonie.

Mer om Nya Kaledonien

Nickel i Nya Kaledonien

Nickeltransport

Nya Kaledonien ligger cirka 1 200 km öster om Australien och 1 500 km nordväst om Nya Zeeland. Vanuatu ligger nordöst om Nya Kaledonien och Vanuatu gör anspråk på några av de öar som ingår i Nya Kaledoniens territorium som till exempel Île Walpole och Île Matthew. Enligt FNs beräkning år 2012 så hade landet då 259 000 invånare. Det främsta språket som talas på öarna är franska men befolkningen kommunicerar även med melanesiska och polynesiska dialekter. Den största religionen är kristendom men det finns även andra lokala trosuppfattningar som praktiseras.

Geografi och klimat

Huvudön som heter Grande Terre är den största ön i ögruppen och också den enda ö som har bergsterräng. Längs öns längd så löper det en bergskedja med fem toppar som alla ligger på mer än 1 500 meters höjd. Högsta bergstoppen är Mont Panié som mäter 1629 meter över havet. Bergskedjan utgör en slags skiljelinje på ön. Öns östra kust täcks av grönska och den västra kusten har savanner och slätter som passar bra för lantbruk.

Den längsta floden i landet är floden Diahot som rinner en 100 km lång sträcka mot öns norra del. Nya Kaledonien lagunen är en av världens allra största laguner och den omges av Nya Kaledoniens barriärrev.

Klimatet är tropiskt med en het och fuktig säsong mellan november och mars då temperaturerna ligger på mellan 27 °C och 30 °C. Den svalare säsongen är mellan juni och augusti med temperaturer mellan 20 °C and 23 °C. Mellan december och april så drabbas man ofta av tropiska stormar och cykloner och man får en hel del regn. På grund av El Niño så kan Nya Kaledonien även råka ut för extrem torka.

Ekonomi

Från Nya Kaledonien så kommer alltså en stor del av världens nickel. Man räknar med att det finns omkring 7 100 000 ton nickel i ögruppen. Denna naturliga rikedom har satt Nya Kaledonien på den internationella kartan som den femte största nickelproducenten efter Ryssland, Indonesien, Kanada och Australien. Förutom nickel så är turism en viktig industri. Landet satsar dock mycket starkt på nickelanläggningar och anläggningen med namnet Goro Nickel Plant byggdes med hoppet om att den ska klara av 20 % av världens samlade nickelproduktion.

, , , ,

Mikronesien

Mellan Indonesien och Kiribati i västra Stilla havet så ligger ett antal mindre ögrupper som tillsammans ses som en etnografisk region med namnet Mikronesien. Namnet kommer från grekiskans ord för liten och ö och betyder “de små öarna”. Det var den franske upptäcktsresanden Jules Dumont d’Urville som gav ögrupperna namnet då han 1831 reste omkring i området för att sätta en gräns mellan ögrupperna och Polynesien och Melanesien. Det finns ett starkt samband mellan Mikronesien och Polynesien men invånarna klassas som mikronesier som är människor som inte talar melanesiska språk eller polynesiska. Mikronesiernas språk anses istället vara en del av den austronesiska språkfamiljen.

Historia

Förenta staterna Mikronesien

Öar och atoller i Mikronesien

Mikronesiens ögrupper koloniserades av Spanien under 1600-talet och köptes sedan år 1898 av Tyskland. 1914 så ockuperade Japan området men amerikanerna tog över under andra världskriget. Den andra april 1947 så skapade FN Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet. Det här förvaltarskapsområdet omfattade Karolinerna med Mikronesien och Palau, Marianerna med Guam och Nordmarianerna och Marshallöarna och det var USA som fick sköta administrationen. Då européerna först kom till ögrupperna så fann man att det fanns väldigt lite kunskap om metaller på plats. Vapen och olika redskap tillverkades istället av ben, trä och hajtänder.

Geografi och klimat

Mikronesien är en region som inkluderar omkring 2 100 öar. Det finns fyra huvudsakliga ögrupper och dessa är:

Karolinerna – Det här är en spridd arkipelag med omkring 500 små korallöar som ligger norr om Nya Guinea och öst om Filippinerna. Karolinerna består av två stater, Mikronesiska federationen med omkring 600 öar på den östra sidan, och Palau med omkring 250 öar på den västra sidan.

Gilbertöarna – Gilberöarna är en kedja med 16 atoller och korallöar. Rent geografiskt så kan man säga att ekvatorn fungerar som en skiljelinje mellan de norra Gilbertöarna och de sydliga Gilbertöarna. Republiken Kiribati innefattar alla Gilbertöarna såväl som Tarawa ön på vilken landets huvudstad ligger.

Marianerna – Marianerna är en arkipelag som utgörs av 15 vulkanberg. Den här kedjan av öar har uppstått då den västra kanten av Stillahavsplattan rör sig västerut och trycks ned under Marianerplattan. Det här är ett av världens mest vulkaniska områden. Politiskt sett så är Marianerna uppdelade i två territorier som båda kontrolleras av USA. Nordmarianerna som har commonwealth status samt Guam.

Marshallöarna – Det här är en ö-stat som ligger norr om Nauru och Kiribati, öst om Mikronesien och söder om Wake ön. Landet består av 29 atoller och 5 isolerade öar och omkring 1 156 småöar och kobbar. Atollerna och öarna formar två grupper nämligen Ratak kedjan och Ralik kedjan. Alla öar som ligger i dessa kedjor tillhör Republiken Marshallöarna. I och med att man har få naturresurser så baserar sig öarnas ekonomi på arbete inom servicesektorn såväl som inom fiske och jordbruk.

, , ,