Etikett: Solomonöarna

Polynesien

Namnet Polynesien betyder “en region med många öar” eller “de många öarna”, och Polynesien består mycket riktigt av öar och ögrupper. Regionen ligger i Oceanien som tidigare var känt som Söderhavet. Ögrupperna som utgör Polynesien ligger mellan Påskön, Hawaii och Nya Zeeland och av de omkring 6 miljoner människor (siffra från uppskattning gjord 1991) som bor här så är de allra flesta så kallade polynesier vilket innebär folk som talat polynesiska språk. Bland öarna och ögrupperna som tillhör området Polynesien så finner vi bland annat Hawaiis Rotuma, Uved, Tokelau, Samoa, Cooköarna och Påskön såväl som Tuvalu, Tonga, Niue och Nya Zeeland.

Man kan se att de som bor i det här området även är influerade av Melanesiens kultur och traditioner. Melanesien ligger i västra Stilla havet. I och med att Polynesien influerats en hel del av européernas ankomst under 1800-talet såväl som världskrig så har man förändrats en hel del vad gäller traditioner, tro och livsstil, och mycket av det som en gång var en självklar del av livet är numera berättelser från förr.

Geografi och klimat

Val i Polynesien

Polynesien bjuder på ett magnifikt djurliv

Polynesien räknas som en etnografisk region som har en yta på omkring 5 miljoner km². När den franske upptäcktsresanden Charles de Brosses kom till området 1756 så menade han med namnet Polynesien samtliga öar i Stilla havet. På engelska så talar man om Polynesian Triangle som huvudområdet men det finns även öar som ligger utanför denna triangel som bebos av polynesier. Triangeln uppkommer om man kopplar samman de yttre punkterna Hawaii, Nya Zeeland och Påskön. Resten av ögrupperna ligger inom denna triangel. Det finns också mindre polynesiska samhällen på Papua Nya Guinea såväl som på Solomonöarna, Karolineröarna och Vanuatu. Norr om Fiji så ligger Rotuma som inte är inom gränserna för triangeln men som har starka polynesiska kulturella inslag.

Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt. En varm regnsäsong ligger mellan november och april vilket följs av en kyligare och torrare period mellan maj och oktober. I och med att öarna är rätt så väl spridda så förekommer det variationer vad gäller klimat. Området kan under regntiden drabbas av häftiga cykloner.

Ekonomi

Förutom Nya Zeeland så består en stor del av öarna i Polynesiens inkomst av bidrag från andra länder såväl som av hjälp från polynesier som rest utomlands för att jobba. Det är rätt vanligt att familjer uppmanar sina ungdomar att flytta till länder där de kan jobba och tjäna bra för att på så vis hjälpa familjen hemma i Polynesien. Vissa öar och ögrupper i Polynesien får inkomster av turism som till exempel Påskön, och det finns också innovativa sätt att tjäna pengar på som till exempel på Tuvalu där man har skapat sitt eget .tv domän som marknadsförs eller på Cooköarna där man förlitar sig på försäljning av frimärken.

, , , , , , , , ,

Salomonsjön

I västra Stilla havet så ligger Salomonsjön som avgränsas av Nya Guinea, ön New Britain och i öster av Solomonöarna. Den djupaste punkten i denna havsdel ligger på omkring 9 140 meters djup. Det här bi-havet är känt för att många slag mellan USA och Japan utkämpades i det under det Andra Världskriget och det innefattar många öar och platser med ett unikt djurliv. Solomonsjöns botten består av två olika bottenbassänger. New Britain bassängen ligger i den norra delen av sjön och här ligger medeldjupet på omkring 4 000 meter. Det är här som man kan finna de djupaste djupen vilket inkluderar New Britain diket. Den södra bottenbassängen har djup på omkring 7 000 meter.

Geografi och historia

I Solomonsjön så finner vi Louisiade arkipelagen samt New Georgia och Guadalcanal öarna. I söder så går havsdelen samman med Korallhavet och i nordväst så ligger Bismarcksjön. I nordost så övergår Salomonsjön till öppet hav. Man tror att folk från Polynesien, araber och kineser var de första att navigera dessa vatten. Den första europé att ta sig över Salomonsjön var Álvaro de Mendaña de Neira som lyckades med detta år 1567.

Natur och miljö

Chelonia mydas i Salomonsjön

Chelonia mydas

Det finns en rad olika arter som lever i och omkring Salomonsjön. Här finns unika exemplar av sköldpaddor som till exempel gröna havssköldpaddor (Chelonia mydas) och även valar. Andra unika djur är dugonger som tillsammans med maneter bildar ordningen sirendjur. En dugong är ett mycket unikt djur som har en vitaktig färg och som kan ses med ett enormt nosparti simmandes längsmed botten i grunda vatten. I det här området så kan man stöta på sjöhästar. Det finns även gott om fåglar och djur som lever ovan vattnet på de olika öarna.

I och med att människan har skövlat mangroveskog och röjt upp för kokosnötsplantage så har detta havsområdes ekologi förändrats. Sedimentation och utsläpp från avlopp och från industrier har också gjort sitt för att förändra det naturliga ekologiska systemet. Annat som har påverkat miljön är olagligt fiske med dynamit samt jakt på krokodiler och sköldpaddor. Turismen har också påverkat ekologin och allt det här har lett till att vissa arter nu är hotade.

Solomonöarna

Salomonöarna som ligger i Salomonsjön är en egen suverän stat som ligger öster om Papua Nya Guinea. Den här staten består av omkring tusen olika öar. Huvudstaden finns på ön Guadalcanal och man tror att folk har bott på dessa öar i flera tusen år. Det var spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira som gav öarna dess namn, Islas Salomon. Under Andra Världskriget så utspelade sig slaget om Salomonöarna mellan USA och Japan vid dessa öar samt slaget om huvudön Guadalcanal.

Sedan 1976 så har man eget styre över öarna men Salomonöarna räknas även som en konstitutionell monarki och det är den brittiska monarken som räknas som statsöverhuvud. Öarna har demokratiska val och en regering med premiärminister.

, , , ,

Korallhavet

I Korallhavet så ligger världens största korallrev, nämligen Stora barriärrevet. Det här är ett så kallat randhav till Stilla havet och öarna som finns i det kallas för Korallhavsöarna. Det var i detta hav som Slaget om Korallhavet utspelades under Andra Världskriget. Korallhavet omges av Australiens Queenslands kust i väster (och det är här som vi finner Stora barriärrevet), Vanuatu och Nya Kaledonien i öster, och av Solomonöarna i nordöst. I nordöst så vidrör havet vid Nya Guineas östkust vilket inkluderar Papuaviken. I söder så går Korallhavet samman med Tasmanhavet, i norr med Solomonsjön, och i öster med Stilla havet. Via Torres sundet så går Korallhavets vatten samman med Arafurasjön.

Mer om Korallhavet

I Korallhavet så är det mycket vanligt med jordbävningar. Om man ser på tidsperioden 1866-2000 så drabbades området av flera hundra jordbävningar som låg mellan 2 och 6 på Richterskalan. I modern tid så kan jordbävningen vid Vanuatu år 2008 nämnas såväl som den kraftiga undervattensjordbävningen som inträffade år 2007 vid Solomonöarna och som ledde till en flera meter hög tsunamivåg. Havet har fått sitt namn just för att det består av många olika korallformationer. Det Stora barriärrevet är omkring 2 000 km långt och sträcker sig längsmed Australiens nordöstra kust. Det här revet består av cirka 2 900 individuella rev och 1 000 öar. De största atollerna i Korallhavet är Chesterfield öarna och Lihou revet.

Klimat och natur

Korallhavets klimat är varmt och stabilt. Det regnar ofta och området drabbas av tropiska cykloner. Sedan 1975 så har jakten på olja vid Stora barriärrevet avslutats och många delar av havet har begränsningar på fiske. Det här är ett sätt att skydda den unika naturen på och det är till stor glädje för turister att man lägger fokus på att bevara den unika miljön. Här finns det så mycket spännande att se i vattnet och på land så många reser till reven och öarna i Korallhavet för att se närmre på djurarterna.

Klimatet är subtropiskt och cyklonerna brukar uppstå mellan januari och april. I vissa områden så kan cyklonsäsongen pågå ända in i november. Det regnar som mest mellan december och mars och man räknar med omkring 80-125 regnfria dagar per år. Temperaturen ligger mellan 18-27 °C.

Djurarter

Dugongdjur i Korallhavet

Dugongdjur

I mangroveträsk, längsmed kuster och i havets djup så finns det en massa olika arter. En del lever i reven medan andra lever på land på öarna i havet. Det finns åtminstone 30 olika varianter av valar, delfiner och tumlare. Här finns också det unika dugongdjuret som har ett så komiskt utseende, nästan som en stor koaktig hund som simmar i vattnet. Det finns sköldpaddor och även sjöormar av många olika slag. Världens giftigaste sjöorm, Aipysurus duboisii finns i dessa vatten och den bör man verkligen hålla sig på gott avstånd från. Korallhavet har tusentals fiskarter vilket inkluderar clownfisken. I luften så flyger det mer än 200 fågelarter och de bygger sina bon på öarna i havet. Dessutom så kan saltvattenkrokodiler nämnas. De bor i mangroveträsk vid kusterna. Vid Australiens kust så ser man också gott om olika haj-arter som till exempel tigerhaj.

Slaget om Korallhavet

Aipysurus duboisii

Aipysurus duboisii

Det första slaget mellan Japan och USA under det Andra Världskriget var Slaget om Korallhavet. Det här var det första slag då man använde sig av hangarfartyg. När slaget var över så var det svårt att säga vem som egentligen vann det. USA förlorade hangarfartyget Lexington medan Japan förlorade flera stora fartyg i detta historiska slag. Anledningen till sammandrabbningen var att Japan planerade att invadera Australien vilket USA inte kunde gå med på. Japan började sin invasion med att styra kursen mot Port Moresby ovetandes om att USA var på väg för att motarbeta den.

, , , , ,