Javasjön

Mellan de indonesiska öarna Borneo och Java samt Sumatra och Sulawesi så ligger den grunda havsbassängen som går under namnet Javasjön. Det här är ett mycket grunt hav som via Karimatasundet, mellan Belitung och Kalimantan, kopplas samman med det Sydkinesiska havet samt Stilla havet. I Sydväst så fungerar Lomboksundet som en förbindelse mellan Javasjön och den Indiska oceanen. Det här är ett hav med låg salthalt vilket beror en hel del på det sötvatten som rinner in i det från Kalimantan, Java och Sumatra i slutet av den regniga monsunsäsongen.

Geografi och klimat

Javasjön mäter omkring 1 450 km i östlig västlig riktning och 420 km i nordlig sydlig riktning. Havets totala yta ligger på omkring 433 000 kvadratkilometer och det här är ett grunt vattenområde med ett djup som ligger på omkring 45 meter. Det är bland annat den plana botten som får geologer att anta att det här en gång var en landmassa. Den södra delen av sjöbotten är geologiskt mycket lik de områden som man finner på norra Java där det finns oljefält som sträcker sig ut under vattenytan. Faktum är att man har funnit så pass många gasfickor och oljefickor att Javasjön har blivit en mycket viktig del av Indonesiens exportprogram.

Från september till maj så rör sig ytliga strömmar västerut och under resten av året så rör de sig österut. Salthalten i vattnet är låg tack vare de floder som mynnar ut i havet från olika öar. Indonesiens Tusen öar (Thousand Islands) ligger längsmed norra Jakartas kust. Det här är ett band med omkring 110 öar som sträcker sig 45 km in i Javasjön vid västra Jakartabukten. Man har här bestämt att 36 av öarna kan användas för rekreation, men det är bara cirka 13 öar som har utvecklats varav 11 huserar turist-resorter och två är historiska parker. 23 av öarna ägs privat och resten är obebodda.

Ekonomi och historia

Sjöslag på Javasjön

Japansk kryssare

Det finns en massa olika arter i Javasjön och fisket är otroligt viktigt för områdets ekonomi. Man har skapat naturreservat som till exempel Karimunjawa för att bevara naturen. Det rika djurlivet är också av stort intresse för turister som kommer hit för att dyka för att upptäcka världen under vattnet. Historiskt sett så har detta hav också haft stor betydelse och man talar ofta om Slaget vid Javasjön som en mycket viktig kamp under det Andra Världskriget. Slaget utspelade sig 1942 och involverade länder som Holland, England, Australien och USA som kom för att försöka försvara Java mot Japan. Det här var ett av de viktigaste slagen i Stilla havet under kriget och det räknas som ett av de största slagen med skepp sedan Slaget vid Jylland 1916. Japan vann till sist detta slag, detta trots att de drogs med logistiska problem.

Bandasjön

Vid Indonesien så ligger havsdelen Bandasjön som anses vara en del av Stilla havet. Den här havsdelen har en areal på omkring 740 000 km² och här kan man finna djup på omkring 7 000 meter. Området är inte lätt att ta sig in i då det finns gott om klippor och öar runt Bandasjön men mitten av sjön är rätt så öppen. I öst så gränsar Bandasjön till Arafurahavet, i väster till Floreshavet, i norr till Molucksjön och Seramsjön, och i söder till Timorsjön.

Flora och fauna

Bandasjön från luften

Bandasjön från flygplan

De plantor och arter som man ser i och omkring Bandasjön är en blandning av det som man finner i Asien och i Australasien. Öarna består av regnskog och huserar många arter som är unika för regionen. Ekosystemet har rubbats av de katter och gnagdjur som människor introducerat på öarna. Det här beror på att dessa djur äter fåglarnas ägg. Det finns dock naturreservat där man jobbar med att skydda den unika miljön. Yamdena som ligger i Tanimbaröarna är ett ställe där naturen fortfarande är orörd och det går att besöka detta område via den största av Maluccu öarna, Ambon ön. Det finns öar i området som lockar till sig turister som är intresserade av att snorkla och dyka längsmed stränder som är i stort sett orörda.

De som kommer till Bandaöarna för att dyka kan ta sig ut med båt till närliggande grottor som ligger under havsytan. I dessa finns det till exempel en massa sjöormar som inte är farliga och som inte har något emot människor som kommer närmre för att kika. Det finns förstås också gott om farliga ormar i området så det är viktigt att man rör sig försiktigt och tillsammans med en kunnig guide.

Öar och vulkaner

Bandasjön omges av öar som Sulawesi, Buru, Tanimbaröarna, Kai öarna, Timor och Aru öarna. Det finns också öar mot mitten av havsdelen och här kan Bandaöarna nämnas. Flera av Bandasjöns öar är aktiva vulkaner som till exempel Gunung Api och Manuk som ligger på på dessa öar.

Bandasjöns tektoniska plattor

Förutom vulkanisk aktivitet så drabbas det här området ofta av jordbävningar vilket beror på att det ligger på tre tektoniska plattor. Sjöns södra kant och norra kant är platser där de tre olika plattorna möts och överlappar varandra. Ibland så har man haft årliga jordbävningar och ibland så har det gått längre tid mellan jordskalven. När nästa jordbävning kommer att inträffa är svårt att förutspå, men forskare jobbar med bra varningssystem för att skydda befolkningen i området. Jordbävningen som inträffade 1938 i Bandasjön anses vara en av de nio största under hela 1900-talet. Den mätte 8.4 på Richterskalan och skapade en tsunami på omkring 1.5 meters höjd. Trots att det rörde sig om en mycket allvarlig jordbävning så tycks inga människor ha kommit till skada till följd av skalvet och tsunamin.