Franska Polynesien

Franska Polynesien kallades länge för Franska Oceanien och det här landet ligger i det som kallas för Polynesien i Oceanien. Franska Polynesien är ett område med över hundra öar och atoller som ligger utspridda på en yta som täcker en stor yta av det södra Stilla havet. Man brukar dela in området i fem olika grupper av öar nämligen Sällskapsöarna, Gambieröarna, Tuamotuöarna, Australöarna och Tuamotuöarna. Den ö som kanske är mest känd i Sverige är den som heter Tahiti och som ligger inom ögruppen med namnet Sällskapsöarna. Det här är ett mycket populärt turistmål och det är också här som de flesta av Franska Polynesiens invånare bor. På Tahiti så finns landets huvudstad som heter Papeete.

Sedan 2004 så har Franska Polynesien administrativ självständighet, men ses som ett franskt utomeuropeiskt förvaltningsområde. Fransmännen tog över öarna 1842 och då etablerades det ett franskt protektorat. I september 1995 så låg stor fokus på Frankrikes kärnvapentester i Fangataufa atollen. Det sista testet utfördes år 1996. Därefter så lovade Frankrike att hålla sig till avtalet som kallas för Comprehensive Test Ban Treaty och inte längre testa kärnvapen i området.

Européerna upptäcker öarna

Moderna forskare tror att Franska Polynesien var ett av de sista områdena på jorden att befolkas, och man tror att Marquesas öarna var de första att koloniseras under den polynesiska migrationen. Den första europé att sätta fot på öarna var den brittiske upptäcktsresanden Samuel Wallis som besökte Tahiti år 1767. Den franske upptäcktsresanden Louis Antoine de Bougainville kom till Tahiti 1768 och brittiske James Cook kom till samma ö året därpå. Spanjorerna kom 1772 och 1774 så etablerades det en kortlivad spansk bosättning i området.

Geografi och klimat

Franska Polynesien består av omkring 118 öar och den högsta punkten är Mount Orohena som ligger på Tahiti. Klimatet är både subtropiskt och tropiskt beroende på vilka öar man befinner sig. Det är för det mesta varmt och fuktigt och de som åker hit för semester väljer perioden mellan april och oktober då det är lite svalare men ändå väldigt varmt och behagligt.

Ekonomi

Svarta pälor från Franska Polynesien

Svarta Pärlor

Franska Polynesiens ekonomi är beroende av turismen och även av finansiell hjälp från Frankrike. Turismen är väl utvecklad och man kan besöka alla de huvudsakliga öarna. Det finns även jobb inom jordbruket och man odlar bland annat kokosnötter, vanilj, grönsaker och frukt. Bland naturresurserna så kan fisk och kobolt nämnas. Det är dock så att man importerar mer än vad man exporterar. En annan välkänd exportvara från Franska Polynesien är den svarta Tahitiska pärlan som år 2008 stod för över hälften av all export från landet. Det finns 53 flygplatser i Franska Polynesien och 46 av dessa är asfalterade. Den internationella flygplatsen heter Faaa International Airport. Varje ö har en egen flygplats och det gör det möjligt att flyga mellan de olika öarna.

Cooköarna

Man hör på namnet att det var kaptenen James Cook som upptäckte dem 1773 och 1777, men Cooköarna fick inte sitt namn av Cook. Han kallade dem för Hervey öarna. Det var långt senare som man gav öarna sitt namn för att hedra Cook. Cooköarna är en grupp öar som ligger i Stilla havet omkring 3 000 km nordost om Nya Zeeland och som består av 15 olika öar. Sedan 1965 så är man i så kallad fri association med Nya Zeeland precis som Niue ön. De som bor på dessa öar talar engelska och en maoridialekt som heter rarotongesiska. Huvudön heter Rarotonga och här ligger huvudstaden Avarua. De flesta bor på öarna som ligger söderut och det är också hit som många turister kommer för att njuta av det tropiska klimatet.

Lite historia

Ön Aitutaki är en del av Cooköarna

Aitutaki uppifrån

Man tror att Cooköarna först beboddes under 500-talet av polynesiska folk som kom från Tahiti. Tahiti är en ö som ligger nordöst om Cooköarna. Under 1500-talet så kom spanska skepp till öarna men det var en portugisisk kapten som för det spanska kungahusets räkning för första gången steg iland år 1606. Han steg iland på ön Rakahanga och den kallade han för Gente Hermosa vilket betyder “vackert folk”.

I slutet av 1800-talet så blev öarna ett brittiskt protektorat och detta berodde till stor del på att man var rädda för att Frankrike skulle komma att ockupera öarna precis som de hade gjort med Tahiti. 1901 så bestämde sig Nya Zeeland för att lägga beslag på öarna trots att Cooköarnas ledare inte var intresserade av detta. Landet förblev ett Nya Zeeländsk protektorat tills 1965 då Nya Zeelands regering bestämde sig för att erbjuda kolonin självstyre.

Den 11 juni 1980 så ingick Cooköarna ett avtal med USA om var gränsen mellan öarna och amerikanska Samoa ska dras och samtidigt så backade man från anspråken på öarna Penrhyn, Pukapuka, Manihiki och Rakahanga. 1990 så skrev man under ett avtal med Frankrike där avgränsningen mellan Cooköarna och Franska Polynesien begränsades. När det hettade till mellan USA och Kina i Sydkinesiska sjön så märktes det till och med på Cooköarna som inte ligger så nära.

Geografi och klimat

Cooköarna kan delas upp i två huvudsakliga grupper, en i söder och en i norr. I söder så finns det nio öar varav de flesta har ett vulkaniskt ursprung. Det är i denna ögrupp som de flesta bor. Den norra ögruppen består av sex stycken korallatoller som är vulkaner som har sjunkit för att sedan prydas av koraller. Öarna har ett tropiskt klimat som är fuktigt och hett.

I den södra ögruppen så finns öarna Nga-pu-Toru, Atiu, Ma’uke, Mitiaro och Takutea. I den norra ögruppen så finns öarna Manihiki, Nassau, Penrhyn ön, Pukapuka, Rakahanga, Suwarrow och Tema revet som har sjunkit i havet. Det finns fler öar som tillhör Cooköarna och bland dessa så finner vi Aitutaki, Mangaia, Rarotonga där huvudstaden Avurua ligger, Palmerston ön, Manuae och ytterligare ett rev som har sjunkit under ytan och som heter Winslow revet.

Ekonomi

Landets ekonomi påverkas starkt av dess geografi. Man är tämligen isolerade från andra länder och marknader och dessutom så finns det brister i infrastrukturen. Turism är den viktigaste näringen i landet och man får ekonomiskt bistånd och då främst från Nya Zeeland. Cooköarna jobbar med att utveckla jordbruk och fiske men det här har hittills inte gått så bra. Något som också är problematiskt för ekonomin är de naturkatastrofer som inträffar med jämna mellanrum.