Etikett: Timorsjön

Östtimor

Östtimor är det första land att bli självständigt under 2000-talet. Det här landet blev nämligen inte självständigt förrän den 20 maj 2002. Då hade det styrts av portugiser från 1500-talet och fram till 1975 varpå Indonesien invaderade och tog över. FN fördömde denna invasion och med FNs hjälp så kunde detta land i Sydostasien få sin självständighet. Landet ligger på den östliga delen av ön Timor och innefattar även en del av öns västra del. Landets officiella namn är Demokratiska republiken Östtimor. Landets totala yta är omkring 15410 kvadratkilometer. Huvudstaden heter Dili och de officiella språken är portugisiska och tetum.

Lite historia

Fin strand i Östtimor

Jesusstranden i Östtimor

Östtimor koloniserades av Portugal under 1500-talet och kallades för Portugisiska Timor fram till dess att ön avkoloniserades år 1975. När Östtimor hade avkoloniserats så ockuperade och invaderade Indonesien ön och utropade den till den 27:e indonesiska provinsen. Det här var dock något som invånarna på ön var föga intresserade av vilket senare kom att undersökas och fastställas av FN som fördömde Indonesiens invasion. När Östtimor år 2002 blivit ett eget land så blev man medlemmar i FN såväl som i Samväldet av portugisspråkiga länder. De flesta på ön är kristna men det finns några minoritetsgrupper som tillhör andra religioner.

Geografi och klimat

Ön Timor ingår i Malackaarkipelagen och är den största av de Små Sundaöarna. Söder om ön så finns Timorsjön som är en del av det Stilla havet och som skiljer Timor från Australien. Den västra delen av ön huserar den indonesiska provinsen Nusa Tenggara Timur. Den största delen av landet består av bergslandskap och det högsta berget är Tatamailau som också har namnet Mount Ramelau. Det här berget har en högsta punkt på 2 963 meter. Efter huvudstaden Dili så är Baucau den näst största staden. Längst i öst på Östtimor så ligger Paitchau bergskedjan och även Ira Lalaro sjön. Här har man anlagt ett naturreservat som har namnet Nino Konis Santana National Park. Här skyddar man landets tropiska skog och unika plantor och djurarter. Längsmed den norra kusten så finns det gott om korallrev som har uppmärksammats då de hotas av miljöförstöring.

Östtimor har två årstider, regntiden som ligger mellan december och april och den torra säsongen som ligger mellan maj och november, Under de torra månaderna så har man inte mycket regn på den norra kusten medan bergsområden och den södra kusten kan få tillfälliga regnskurar. När det väl regnar så leder detta ofta till översvämningar och jordskred vilket ibland gör det omöjligt att ta sig fram på vägar. Temperaturerna ligger på mellan 30°C och 35°C året om, i bergsområden så kan det bli kyligare.

Ekonomi

Industrier på Östtimor är aktiva inom områden som trycksaksproduktion, tvåltillverkning, hantverk och vävda tyger. Man odlar kaffe, ris och kassava, och landet exporterar kaffe, marmor och sandelträ.

, , ,

Timorsjön

I det Australasiatiska medelhavet så finns det ett område som kallas för Timorsjön. Det här havsområdet ligger mellan ön Timor och Australiens norra kust. Det här är ett rätt så grunt hav där den allra djupaste delen når omkring 3 300 meters djup. Havsdelens totala yta ligger på omkring 610 000 km² och området innefattar en rad viktiga öar som till exempel Melville öarna, en del av Tiwi öarna, och Ashmore och Cartier öarna som tillhör Australien. Området är av stort intresse för geologer och historieforskare, och man tror att Timorsjön en gång var så pass grund att människor kunde ta sig från ö till ö för att nå Australien. Timorströmmen rör sig i sydvästlig riktning mellan den indonesiska skärgården och Australien. Med denna ström så förs vatten från Stilla havet till den Indiska oceanen.

Geografi

Solnedgång på Timorsjön

Solnedgång över Timorsjön

Timorsjön angränsar till tre stora sund som ligger vid Australiens norra kust, dessa heter på engelska Joseph Bonaparte gulfen, Beagle gulfen och Van Diemen gulfen. I Australien så är staden Darwin den största med kust till Timorsjön. Australiska floder som mynnar ut i denna havsdel är Fish floden, King floden, Dry floden, Victoria floden och Alligator floden. Det finns fler floder i Australiens Kimberly region som också mynnar ut i detta del-hav. Den djupaste punkten i havet kallas för Timor sänkan och den anses vara en fortsättning av Sunda sänkan (även kallad Java sänkan). Geologer har lite olika åsikter om denna sänkas status, om den är en del av Timoröarnas berg eller om den rentav är en del av Java sänkan. Större delen av Timorsjön är inte så djup utan ligger på omkring 200 meter i medeldjup.

Väder

Det är vanligt med tropiska stormar i Timorsjön, och dessa kan vara rätt så problematiska för arbetet med utvinning av olja och gas som pågår i området. På grund av att vädret kan vara så pass tufft så har man utvecklat plattformar och arbetsmetoder som gör det möjligt att klara av stormar på ett säkert sätt. Det här innebär många gånger att man snabbt måste avbryta produktionen, evakuera de som jobbar med utvinningen med helikopter, och invänta lugnare väder.

Timorsjön avtalet

I och med att det här är ett område med rikedomar i form av gas och olja så är det inte så konstigt att konflikter om rätten till det har uppstått. Timorsjön avtalet slöts mellan Östra Timor och Australien år 2002. Man kom överens om att de två länderna delar på rätten till att utforska Timorsjön för att finna olja. Det är inte så att avtalet säger att länderna delar på området i sig utan detta handlar uteslutande om oljeresurserna och att man delar på dessa i enlighet med avtalets bestämmelser. Det här avtalet ersätter ett tidigare avtal från 1989 som inte längre kunde anses vara gällande då Östra Timor inte längre sågs som en Indonesisk provins.

, ,

Bandasjön

Vid Indonesien så ligger havsdelen Bandasjön som anses vara en del av Stilla havet. Den här havsdelen har en areal på omkring 740 000 km² och här kan man finna djup på omkring 7 000 meter. Området är inte lätt att ta sig in i då det finns gott om klippor och öar runt Bandasjön men mitten av sjön är rätt så öppen. I öst så gränsar Bandasjön till Arafurahavet, i väster till Floreshavet, i norr till Molucksjön och Seramsjön, och i söder till Timorsjön.

Flora och fauna

Bandasjön från luften

Bandasjön från flygplan

De plantor och arter som man ser i och omkring Bandasjön är en blandning av det som man finner i Asien och i Australasien. Öarna består av regnskog och huserar många arter som är unika för regionen. Ekosystemet har rubbats av de katter och gnagdjur som människor introducerat på öarna. Det här beror på att dessa djur äter fåglarnas ägg. Det finns dock naturreservat där man jobbar med att skydda den unika miljön. Yamdena som ligger i Tanimbaröarna är ett ställe där naturen fortfarande är orörd och det går att besöka detta område via den största av Maluccu öarna, Ambon ön. Det finns öar i området som lockar till sig turister som är intresserade av att snorkla och dyka längsmed stränder som är i stort sett orörda.

De som kommer till Bandaöarna för att dyka kan ta sig ut med båt till närliggande grottor som ligger under havsytan. I dessa finns det till exempel en massa sjöormar som inte är farliga och som inte har något emot människor som kommer närmre för att kika. Det finns förstås också gott om farliga ormar i området så det är viktigt att man rör sig försiktigt och tillsammans med en kunnig guide.

Öar och vulkaner

Bandasjön omges av öar som Sulawesi, Buru, Tanimbaröarna, Kai öarna, Timor och Aru öarna. Det finns också öar mot mitten av havsdelen och här kan Bandaöarna nämnas. Flera av Bandasjöns öar är aktiva vulkaner som till exempel Gunung Api och Manuk som ligger på på dessa öar.

Bandasjöns tektoniska plattor

Förutom vulkanisk aktivitet så drabbas det här området ofta av jordbävningar vilket beror på att det ligger på tre tektoniska plattor. Sjöns södra kant och norra kant är platser där de tre olika plattorna möts och överlappar varandra. Ibland så har man haft årliga jordbävningar och ibland så har det gått längre tid mellan jordskalven. När nästa jordbävning kommer att inträffa är svårt att förutspå, men forskare jobbar med bra varningssystem för att skydda befolkningen i området. Jordbävningen som inträffade 1938 i Bandasjön anses vara en av de nio största under hela 1900-talet. Den mätte 8.4 på Richterskalan och skapade en tsunami på omkring 1.5 meters höjd. Trots att det rörde sig om en mycket allvarlig jordbävning så tycks inga människor ha kommit till skada till följd av skalvet och tsunamin.

, , , , , , ,

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.

, , , ,