Kategori: Öar

Wallis och Futunaöarna

Wallis och Futuna är två ögrupper som ligger i sydvästra Stilla havet. Sedan 2003 så är Wallis- och Futunaöarna ett franskt territorium. De två ögrupperna ligger omkring 250 km ifrån varandra och räknas till Polynesien. Wallis- och Futunaöarna ligger mellan Samoa och Fiji och huvudorten är Mata-Utu som också är den största staden. I mars 2014 så beräknade man att det bodde omkring 15 500 människor på öarna.

Två ögrupper

Wallis är en av öarna i Wallis och Futunaöarna

Wallis uppifrån

Wallis- och Futunaöarna är uppdelade i två ögrupper som kallas för Wallisöarna och Futunaöarna (har även namnet Hoornöarna). Wallisöarna ligger i nordöst medan Futunaöarna ligger i sydväst och till dessa hör ön som heter Futuna samt Alofiön som i stort sett är obebodd. Om Alofiön så finns det en legend som säger att den en gång hade en stor befolkning (som tydligen inte behövde sötvatten vilket inte finns på ön!) och att denna sedan slaktades och åts upp av folk från Futuna under 1800-talet.

Städer

Wallis och Futunaöarnas huvudstad är alltså Mata-Utu och den här staden räknas också som huvudstad för Hahake-distriktet på Wallisöarna. På Futunaön så finns Leava som är huvudstad för Sigavé kungadömet. Det här kungadömet är ett av tre som finns på öarna, nämligen Alo, Sigavé och Wallis.

Geografi och klimat

Wallis- och Futunaöarna har ett vulkaniskt ursprung med låga kullar och omgivande rev. Högsta punkten på 765 meter över havet finns på berget Singavi. Bara några få procent av landytan går att odla och man har problem med skövling av skog. Anledningen till att skogen avverkas är att man behöver bränsle men det här leder till jorderosion som drabbar terrängen hårt. Dessutom så är det inte så att man överallt har tillgång till sötvatten. Ett exempel på detta är ön Alofi där det alls inte finns något sötvatten vilket också är anledningen till att ingen bor på ön.

Klimatet är tropiskt och man har regnperiod mellan november och april. Det är under regntiden som det är som varmast. Mellan maj och oktober så blir det svalare och då är det trevligast att besöka öarna. Under regnperioden så händer det att tropiska cykloner drar in över öarna.

Ekonomi

Viktigast för detta franska territoriums ekonomi är jordbruket som är till för självförsörjning. Man odlar kokosnötter och grönsaker och dessutom så håller man sig med boskap. En annan viktig näring är fisket. Större delen av befolkningen sysslar med jordbruk eller fiske och en mindre del försörjer sig genom att arbeta inom den offentliga sektorn. Man får bidrag från Frankrike och har även intäkter från fiskelicenser som man ger till Sydkorea och till Japan. Exportprodukter från Wallis- och Futunaöarna är jordbruksprodukter och till viss del hantverk. Öarna måste importera mat då det som man odlar inte räcker till för självförsörjning.

, , ,

Wakeöarna/Wake

Wakeöarna kallas ofta enbart för Wake och det här är en korallatoll med en kustlinje på 19 km som ligger strax nor om Marshallöarna i Stilla havet. Det här är ett område som räknas till Förenta staternas avlägset belägna öar, och sedan 1899 så styrs det av USA. Man kan säga att Wake ligger halvvägs mellan Nordmarianerna och Hawaii och att det rör sig om ett område som inte är en del av USA men som administreras av ett av USAs departement. Det bor omkring 150 personer på öarna och man kan inte röra sig i området precis hursomhelst då det övervakas av USAs flygvapen. Här finns det också en missilanläggning som drivs av USAs militära. Det är själva Wake ön som fungerar som centrum för atollen och här finns också ett flygfält med en 3 000 meter lång landningsbana.

År 2009 så utsåg president George W. Bush atollen som en del av det som kallas för Pacific Remote Islands Marine National Monument vilket är en grupp av öar i Stilla havet som överses av avdelningen Fish and Wildlife Service som tillhör USAS regeringsdepartement. Detta gjordes som ett sätt att skydda områdets unika djurliv.

Geografi och klimat

Wakeöarna från luften

Hela Wakeöarna

Wakeöarna ligger i den norra delen av Stilla havet och är till ytan sett mycket små. Det rör sig allt som allt om en yta på 6,5 km² och den högsta punkten ligger på 6 meter. Det här är inte en bebodd plats utan ett naturskyddsområde som styrs av USA via U.S. Fish and Wildlife Service. Många refererar till Wake som en enda ö fastän att det faktiskt rör sig om en atoll med tre olika öar och ett rev som omger en centralt liggande lagun. Att man säger Wakeön har en hel del att göra med den terminologi som USA använde sig av före det andra världskriget då man ville särskilja Wake från andra atoller som många gånger var under japansk kontroll.

Wakeöarna ligger i en tropisk klimatzon men under vintertid så drabbas området av ett tempererat klimat med stormar. Vattnet som ligger kring öarna är alltid varmt och under sommar och höst så håller det nästan badkarsvärme då temperaturen kan överstiga 27 °C. Ibland så drar tyfoner in över öarna och det här kan leda till farliga situationer men eftersom det inte finns någon egentlig befolkning på plats så rör det sig mest om byggstrukturer som kan ta skada. De amerikanska medborgare som finns på plats evakueras då man misstänker att öarna kommer att drabbas av en särskilt hård storm. Det var precis vad som hände hösten 2006 då en kategori-5 tyfon var på väg mot området.

Mer om Wakeöarna

Wakeöarna upptäcktes för Spaniens räkning av kapten Álvaro de Mendaña de Neyra. Mellan 1941 och 1945 så var det japanerna som hade kontrollen över Wake men amerikanerna tog sedan tillbaka styret över området. 1950 så fick Wakeöarna stor betydelse för USA då man kunde hålla möten här i närhet till Korea där Koreakriget var på gång. Efter detta så kom öarna att användas för försvarsoperationer under Kalla Kriget. Sedan 1974 så har man också använt öarna för att testa missilprogram, och landningsbanan som finns på Wake fyller även en funktion som plats att nödlanda på i området då detta blir nödvändigt.

, , , ,

Tuvalu

Tuvalu är en samling atoller som en gång tillhörde Gilbert och Elliceöarna och som fick sin självständighet från Storbritannien år 1978. Den här ö-staten ligger i Polynesien i sydvästra Stilla havet ungefär mittemellan Hawaii och Australien. Stöttepelarna för livet på öarna är fiske, försäljning av kopra, och inkomster från de som har flyttat utomlands för att arbeta. Det är svårt att bedriva jordbruk då jorden inte är särskilt bördig och man inte har tillräckligt med tillgång till sötvatten.

Tuvalus närmsta grannar är Kiribati, Nauru, Samoa och Fiji. Tuvalu räknas som det fjärde minsta landet i världen efter Vatikanstaten, Monaco och Nauru.

Geografi och klimat

Atoll i Tuvalu

En atoll i Tuvalu

Rent praktiskt så består Tuvalu av tre öar av rev och sex verkliga atoller. Landytan ligger på omkring 26 kvadratkilometer så det rör sig om ett mycket litet område. Kobbarna som formar atollerna ligger mycket lågt. Nanumanga, Niutao och Niulakita räknas som rev-öar medan de sex atoller heter Funafuti som är den största atollen, Nanumea, Nui, Nukufetau, Nukulaelae och Vaitupu.

Klimatet på öarna är tropiskt. Regnsäsongen ligger mellan november och mars. Under regnperioden så är det inte så vanligt med tyfoner. Det att öarna ligger så lågt över havsytan gör att de lätt översvämmas och det innebär en stor risk för området. Det räcker att havsnivån stiger en aning för att öarna inte längre ska gå att vistas på.

Ekonomi och turism

Mellan 1996 och 2002 så sågs Tuvalu som en av de starkare ekonomierna bland öarna i Stilla havet. Sedan 2002 så har dock tillväxten saktat ner. En stor del av de som är anställda arbetar inom den offentliga sektorn. Viktiga inkomster kommer från tuvaluner som har bosatt sig i Australien och på Nya Zeeland för att jobba. Dessutom så finns det de som jobbar till sjöss och som skickar hem pengar till Tuvalu. Jordbruket är som sagt inte särskilt gynnat då man inte har tillgång till bördig mark, men man odlar kokosnötter samt något som kallas för pulaka och som ger en viktig källa till kolhydrater till Tuvalus befolkning. Dessutom så sysslar man traditionellt med fiske.

Tuvalu är känt för hög kompetens inom sjöfart och på Amatuku motu ön så finns Tuvalu Maritime Training Institue. Detta institut utbildar marinkadetter och ger dessa de kunskaper som krävs för att arbeta på handelsfartyg. Regeringen får även in inkomster genom att utfärda fiskelicenser.

Vad gäller turism så är detta inte en stor källa till inkomster även om det finns viss turistaktivitet och resorter. Det här beror på att landet ligger så pass långt bort att det helt enkelt är svårt att ta sig hit. De flesta som reser till Tuvalu som turister kommer till ön Funafuti där det finns en internationell flygplats och även hotell. Man har utvecklat ekoturism vilket lockar de som tycker att det är häftigt att få uppleva hav, rev, laguner och obebodda öar utan att åsamka dessa någon skada.

, , ,
,

Tonga

Konungariket Tonga är en arkipelag som ligger i den södra delen av Stilla havet. Tonga är en ö-stat som består av omkring 176 öar som ligger på ett område med ytan 700 000 km², av dessa så är 52 stycken bebodda. Det här landet har också kallats för “Friendly Islands” vilket kommer sig av att James Cook då han kom hit år 1773 blev otroligt vänligt bemött varpå han gav öarna det vänskapliga namnet. Sedan 2010 så räknas Tonga som en konstitutionell monarki och man ordnar sedan dess demokratiska val. Huvudstaden i landet heter Nuku’alofa och de officiella språken är tongan och engelska. Landet har en kung och en premiärminister och år 2011 så räknade man ut att befolkningen ligger på strax över 100 000.

Geografi och klimat

Tonga har ett tropiskt klimat

Tropiskt klimat i Tonga

Tonga ligger söder om ekvatorn, väster om Niue och öster om Fiji. Av de 169 större öarna så räknar man med att 36 är bebodda och öarna är uppdelade på fyra olika ögrupper som ligger i två ökedjor. Huvudgruppen heter Tongatapu och de övriga tre är Vava’u, Ha’apai och Niuas. Dessutom så bör Minervareven nämnas. Minervareven ligger längst i söder ungefär 600 km sydost om huvud-ögruppen Tongatapu.

Den västra delen av Tonga består till stor del av bergig terräng som har ett vulkaniskt ursprung. I den östra delen så är terrängen mer bördig. Många av öarna har ett vulkaniskt ursprung men en del har också uppkommit av koraller. Det högsta berget har inget namn men väl en topp på 1 033 meters höjd över havet. Det här berget finns på ön Kao. Öar har också tillkommit av vulkanutbrott och det här kunde man se så sent som under 1990-talet då en ny ö tillkom efter ett utbrott. Området drabbas även av rejäla jordbävningar.

Klimatet räknas som subtropiskt. Det är varmt och fuktigt och regnperioden ligger mellan oktober och april. Under regntiden så är det rätt så vanligt med cykloner. Mellan maj och oktober så är vädret milt och behagligt och det är också då som många turister kommer till landet.

Mer om Tonga

Man tror att polynesier har bott på Tonga under åtminstone 3 000 års tid. Holländarna var de första att utforska öarna och de landade år 1616 på Tafahi. James Cook kom fram till öarna 1773 då han gav dem det historiska namnet “The Friendly Islands”. Tongas kungahus grundades 1831 av Taufa’ahau Tupou som tog sig namnet George I. 1900 så undertecknade hans barnbarn, George II, ett avtal om vänskap med Storbritannien och därmed så blev landet ett brittiskt protektorat. 1970 så blev Tonga ett självständigt land.

Tonga styrs till stor del av kungen och hans stab samt av en grupp adliga som ärvt sina titlar. Under 1990-talet så uppstod det en rörelse som ville skära ner på kungahusets inflytande och makt och den här rörelsen, Tongan Pro-Democracy Movement, har bara vuxit och fått mer stöd sedan den först kom till. År 1999 så fick Tonga medlemskap i FN.

Ekonomi

Tonga exporterar squash, fisk, vaniljbönor, jordbruksprodukter och kokosnötter. Exporten sker i liten skala. Fisket och turismen är mycket viktiga delar av landets ekonomi och man klarar inte av att producera tillräckligt med mat för det inhemska behovet så det importeras en hel del mat från länder som Nya Zeeland. Det här är ett land med god infrastruktur och samhällstjänster vilket gör att få är fattiga.

, ,
,

Tokelau

Tokelau är ett polynesiskt ord som betyder “nordlig vind” men på Tokelauöarna så talar man tokelau-språket som är rätt så likt det språk som talas på Samoa. Dessutom så talar de flesta på Tokelauöarna engelska. Den här ögruppen som ligger i Polynesien i södra Stilla havet består av tre atoller. Varje atoll har en lagun som omges av kobbar och rev som har lite olika längd och som kan räcka upp till tre meter över vattenytan. Den större delen av den här ögruppen som kallas för territoriet Tokelau tillhör Nya Zeeland. Swainsön som också är en del av Tokelauöarna tillhör däremot amerikanska Samoa.

Idag så har invånarna på Tokelau Nya Zeeländskt medborgarskap. De olika samhällena tar hand om lag och ordning på egen hand och det är bara i vissa specifika fall som man använder sig av Nya Zeeländsk lagstiftning. Det är mycket ovanligt med allvarliga brott och det finns inga fängelser på Tokelauöarna. Den som begår brott blir offentligt tillrättavisad, får betala böter eller döms till straffarbete.

Geografi och klimat

Naturskönt i Tokelau

Natur i Tokelau

De tre atollerna som utgör Tokelauöarna ligger halvvägs mellan Hawaii och Nya Zeeland. Atollerna är:

  • Atafu atollen – en del av ögruppen som en gång kallades för Duke of Clarence gruppen.
  • Fakaofoatollen – kallades en gång för Bowditch ön.
  • Nukunonuatollen – även denna en del av det som en gång var känt som Duke of Clarence ögruppen.

Swainsön är kulturellt, historiskt och geografiskt en del av Tokelauöarna men inte politiskt då den sedan 1900 är under amerikansk kontroll. Öarnas högsta punkt ligger på omkring 5 meters höjd och det att den större delen av landmassorna ligger på omkring 2 meter gör att öarna är särskilt känsliga för översvämningar.

USA gjorde även anspråk på de andra Tokelauöarna men dessa gick tillbaka till Tokelau via en överenskommelse år 1979. Denna överenskommelse etablerade en gräns mellan amerikanska Samoa och Tokelau. Man kan jämföra Tokelaus anspråk på Swainsön med Marshallöarnas anspråk på Wakeön som administreras av USA. Man kan inte säga att frågan om Swainsön är en het potatis för Tokelaus invånare men samtidigt så känner de en samhörighet med befolkningen på Swainsön då de talar samma språk och har samma kultur, så de är inte helt med på att denna ö rent politiskt inte ska vara en del av Tokelau.

Klimatet är tropiskt och medeltemperaturen ligger på 28 grader Celsius. Mellan november och mars så kan ögruppen drabbas av orkaner och det här har vid tidigare tillfällen lett till att vågor svept över atollerna och förstört källor till sötvatten. Orkanen 1990 ledde till att saltvatten som trängt in i sötvattnet på öarna hindrade nya plantor från att växa under flera månaders tid.

Miljö i Tokelau

Idag så är en hel del av den originella växtligheten på Tokelau borta. Den ersattes nämligen av kokosnötplantager. Vissa plantager är fortfarande aktiva medan andra har övergetts vilket har lett till områden med snårskog hellre än tropisk skog som tidigare var fallet. Atollerna inkluderar ett rikt djurliv men en del arter hotas av däggdjur som befolkningen har introducerat som till exempel den polynesiska råttan.

, , ,
,

Salomonöarna

Det tar ungefär 3 timmar med flyg från Brisbane i Australien till Honiara som är Salomonöarnas huvudstad. Salomonöarna består av 6 huvudöar som är av vulkaniskt slag med berg och skog. Guadalcanal är ön som de flesta bor på och där huvudstaden samt flygplats finns. Idag är det många som kommer som turister till Salomonöarna och då är populära utflyktsmål platser där slag utkämpades under andra världskriget. Man kan dyka och se närmre på båtvrak såväl som besöka minnesplatser där man kan läsa mer om vad som hände på plats. Salomonöarna fick sin självständighet från Storbritannien 1978.

Mer om Salomonöarna

Haj vid Salomonöarna

Rikt djurliv i vattnet

Det finns många olika etniska grupper på Salomonöarna och man tror att den största gruppen, melanesier, har bebott öarna under flera tusen år. Den första europén att besöka öarna var spanjoren Alvaro de Mendana. Han kom år 1568 och gav öarna namnet Islas Salomon. Sedan öarna fick självständighet så har man fungerat som konstitutionell monarki med den brittiske monarken som statsöverhuvud. Det officiella språket är engelska och år 2009 så räknade man med en befolkning på strax över 500 000.

Geografi och klimat

Solomonöarna ligger öster om Papua Nya Guinea och allt som allt så rör det sig om tusentals öar. Sträckan mellan de öar som ligger längst i väst och de som ligger längst i öst räknas vara omkring 1 500 km. Klimatet är väldigt fuktig året om med höga temperaturer på omkring 26.5 °C. Det är svalare mellan juni och augusti och det regnar oftare mellan november och april. Salomonöarna kan delas in i två olika ekoregioner. De flesta öarna tillhör regionen Salomonöarna regnskogsregion. Den andra regionen är Vanuatu regnskogsregionen och här ingår Santa Cruz öarna. Jorden är på många platser mycket bördig vilket beror på vulkanisk aktivitet. På några av de större öarna så finns det vulkaner som fortfarande är aktiva. De allra aktivaste vulkanerna är Tinakula och Kavachi.

Jordbävningar

År 2007 i april så drabbades Solomonöarna av en kraftig jordbävning som följdes av en stor tsunami. Flodvågen förstörde mer än 900 hem och tog livet av minst 52 personer. Jordbävningen påverkade även landskapet så att nya stränder bildades där man nu kan se rester av korallrev som en gång fanns under vatten. Så sent som den 12 april 2014 så drabbades regionen av en jordbävning som mätte 7.6 på Richterskalan och det här är en verklighet som landets invånare får hantera med hjälp av varningssystem och byggteknik som ger hus som bättre klarar av skalven.

, ,
,

Polynesien

Namnet Polynesien betyder “en region med många öar” eller “de många öarna”, och Polynesien består mycket riktigt av öar och ögrupper. Regionen ligger i Oceanien som tidigare var känt som Söderhavet. Ögrupperna som utgör Polynesien ligger mellan Påskön, Hawaii och Nya Zeeland och av de omkring 6 miljoner människor (siffra från uppskattning gjord 1991) som bor här så är de allra flesta så kallade polynesier vilket innebär folk som talat polynesiska språk. Bland öarna och ögrupperna som tillhör området Polynesien så finner vi bland annat Hawaiis Rotuma, Uved, Tokelau, Samoa, Cooköarna och Påskön såväl som Tuvalu, Tonga, Niue och Nya Zeeland.

Man kan se att de som bor i det här området även är influerade av Melanesiens kultur och traditioner. Melanesien ligger i västra Stilla havet. I och med att Polynesien influerats en hel del av européernas ankomst under 1800-talet såväl som världskrig så har man förändrats en hel del vad gäller traditioner, tro och livsstil, och mycket av det som en gång var en självklar del av livet är numera berättelser från förr.

Geografi och klimat

Val i Polynesien

Polynesien bjuder på ett magnifikt djurliv

Polynesien räknas som en etnografisk region som har en yta på omkring 5 miljoner km². När den franske upptäcktsresanden Charles de Brosses kom till området 1756 så menade han med namnet Polynesien samtliga öar i Stilla havet. På engelska så talar man om Polynesian Triangle som huvudområdet men det finns även öar som ligger utanför denna triangel som bebos av polynesier. Triangeln uppkommer om man kopplar samman de yttre punkterna Hawaii, Nya Zeeland och Påskön. Resten av ögrupperna ligger inom denna triangel. Det finns också mindre polynesiska samhällen på Papua Nya Guinea såväl som på Solomonöarna, Karolineröarna och Vanuatu. Norr om Fiji så ligger Rotuma som inte är inom gränserna för triangeln men som har starka polynesiska kulturella inslag.

Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt. En varm regnsäsong ligger mellan november och april vilket följs av en kyligare och torrare period mellan maj och oktober. I och med att öarna är rätt så väl spridda så förekommer det variationer vad gäller klimat. Området kan under regntiden drabbas av häftiga cykloner.

Ekonomi

Förutom Nya Zeeland så består en stor del av öarna i Polynesiens inkomst av bidrag från andra länder såväl som av hjälp från polynesier som rest utomlands för att jobba. Det är rätt vanligt att familjer uppmanar sina ungdomar att flytta till länder där de kan jobba och tjäna bra för att på så vis hjälpa familjen hemma i Polynesien. Vissa öar och ögrupper i Polynesien får inkomster av turism som till exempel Påskön, och det finns också innovativa sätt att tjäna pengar på som till exempel på Tuvalu där man har skapat sitt eget .tv domän som marknadsförs eller på Cooköarna där man förlitar sig på försäljning av frimärken.

, , , , , , , , ,

Palau

Palau är en grupp öar som ligger i västra Stilla havet och som en gång räknades som en del av Mikronesiens federerade stater. Ö-staten fick sin självständighet från USA år 1994 och blev därmed en av världens allra yngsta och även minsta suveräna stater. Palau som även har kallats för Belau eller Pelew består av mer än 250 olika öar. Den största staden heter Koror och var en gång Palaus huvudstad, men idag så räknas Ngerulmud i Melekeok som huvudstad. Palau var ett fäste för japanerna under andra världskriget och tilldelades år 1947 av FN till USA för administration. De flesta bor i staden Koror som ligger på ön som också kallas för Koror och turismen är landets främsta industri. De officiella språken är engelska och paulauiska. Dessutom så används språk som japanska, sonsorolese och tobian lokalt.

Geografi och klimat i Palau

Palau har en sagolik natur

Typisk öformation i Palau

Landet ligger 800 km öster om Filippinerna och omkring 3 200 km söder om Tokyo och består av fem olika områden med öar. Den huvudgrupp med öar som man brukar referera till då man talar om Palau ligger omgivet av ett korallrev. Här finner vi öarna:

  • Babeldaob som räknas som huvudö
  • Koror där de flesta bor
  • Peleliu
  • Angaurön
  • Kayangelatollen
  • Rocköarna
  • Sydvästöarna

Palau har ett varmt och fuktigt klimat med regnperiod mellan maj och november,

Politik och ekonomi

Politiskt sett så är Palau en republik med band till USA. USA hjälper till med försvar, ger bidrag och stöd till sociala tjänster. Landet använder sig av USD som valuta. Den största industrin är turismen men jordbruk och fiske är också viktigt. Vad gäller fisket så strävar man efter att se till att detta utförs på ett lagligt sätt för att motverka de problem som har uppstått med illegala fiskemetoder som skadar de marina ekosystemen. Inom turistområdet så är det särskilt dykning och snorkling omkring öarna som står i fokus. Dessutom så finns det vrak från andra världskriget som används som dykutflyktsmål.

,

Nya Kaledonien

Nya Kaledonien ligger i Melanesien i sydvästra Stilla havet. Det här är en ögrupp som tillhör Frankrike men som kan komma att bli självständigt. Huvudön i ögruppen Nya Kaledonien heter Grande Terre och huvudstaden har namnet Nouméa. Största exportvarorna är nickel, man står för omkring en fjärdedel av världens alla nickelfyndigheter, och räkor. Andra delar av ögruppen är Loyalty öarna, Chesterfield öarna som ligger i Korallhavet, Belep arkipelagen och Isle of Pines. Dessutom så ingår det kobbar och skär som ligger i området. På franska så kallas detta territorium för Nouvelle-Calédonie.

Mer om Nya Kaledonien

Nickel i Nya Kaledonien

Nickeltransport

Nya Kaledonien ligger cirka 1 200 km öster om Australien och 1 500 km nordväst om Nya Zeeland. Vanuatu ligger nordöst om Nya Kaledonien och Vanuatu gör anspråk på några av de öar som ingår i Nya Kaledoniens territorium som till exempel Île Walpole och Île Matthew. Enligt FNs beräkning år 2012 så hade landet då 259 000 invånare. Det främsta språket som talas på öarna är franska men befolkningen kommunicerar även med melanesiska och polynesiska dialekter. Den största religionen är kristendom men det finns även andra lokala trosuppfattningar som praktiseras.

Geografi och klimat

Huvudön som heter Grande Terre är den största ön i ögruppen och också den enda ö som har bergsterräng. Längs öns längd så löper det en bergskedja med fem toppar som alla ligger på mer än 1 500 meters höjd. Högsta bergstoppen är Mont Panié som mäter 1629 meter över havet. Bergskedjan utgör en slags skiljelinje på ön. Öns östra kust täcks av grönska och den västra kusten har savanner och slätter som passar bra för lantbruk.

Den längsta floden i landet är floden Diahot som rinner en 100 km lång sträcka mot öns norra del. Nya Kaledonien lagunen är en av världens allra största laguner och den omges av Nya Kaledoniens barriärrev.

Klimatet är tropiskt med en het och fuktig säsong mellan november och mars då temperaturerna ligger på mellan 27 °C och 30 °C. Den svalare säsongen är mellan juni och augusti med temperaturer mellan 20 °C and 23 °C. Mellan december och april så drabbas man ofta av tropiska stormar och cykloner och man får en hel del regn. På grund av El Niño så kan Nya Kaledonien även råka ut för extrem torka.

Ekonomi

Från Nya Kaledonien så kommer alltså en stor del av världens nickel. Man räknar med att det finns omkring 7 100 000 ton nickel i ögruppen. Denna naturliga rikedom har satt Nya Kaledonien på den internationella kartan som den femte största nickelproducenten efter Ryssland, Indonesien, Kanada och Australien. Förutom nickel så är turism en viktig industri. Landet satsar dock mycket starkt på nickelanläggningar och anläggningen med namnet Goro Nickel Plant byggdes med hoppet om att den ska klara av 20 % av världens samlade nickelproduktion.

, , , ,

Nordmarianerna

I västra Still havet så ligger ögruppen Marianerna och här finner vi Nordmarianerna som är ett amerikanskt autonomt samvälde. På engelska så kallas Nordmarianerna för Northern Mariana Islands eller för Commonwealth of the Northern Mariana Islands. Området tillhör ett av fem amerikanska ö territorier. De andra fyra öarna är Guam, Puerto Rico, US Virgin Island och amerikanska Samoa. Det är dock bara Puerto Rico som liksom Nordmarianerna har förbundsstatus (commonwealth). Den totala ytan av öarna ligger på cirka 475,26 kvadratkilometer och 2010 så hade öarna 53 883 invånare. Av dessa så lever de flesta på ön Saipan. Av de andra 14 öarna som utgör Nordmarianerna så är bara Tiniam och Rota bebodda året om.

Geografi och klimat

Nordmarianernas utsikt

Vy från Nordmarianerna

Till Nordmarianerna så hör alla Marianernas öar förutom Guam som är den sydligaste. Allt som allt så rör det sig om 15 olika öar eller ö-områden. Garapan är huvudorten och den ligger på ön Saipan. Nordmarianerna ligger omkring 2000 km nordost om Filippinerna. Man delar in ögruppen i en nordlig och en sydlig del och de flesta bor på öar som ligger i den sydliga delen.

Den norra delens öar heter Farallon de Pajaros, Maug öarna, Asuncion ön, Agrihan, Pagan, Alamagan, Guguan och Zelandia Bank. Den södra delens öar heter Sarigan, Anatahan, Farallon de Medinilla, Saipan, Tinian, Aguijan och Rota. Den södra delens öar omges av korallrev och den norra delen består av flera vulkanöar där många vulkaner är aktiva som till exempel Anatahan, Pagan och Agrihan.

Klimatet på Nordmarianerna är tropiskt. Det är varmt och fuktigt året om och regntiden ligger mellan juli och november. Mellan december och maj så är det svalare. När det är regnsäsong så kan öarna drabbas av tyfoner. Temperaturerna är mycket jämna. Guiness Rekordbok har utnämnt temperaturerna på Saipan som världens allra jämnaste.

Politik och ekonomi

Sedan 1947 så är Marinerna tillsammans med Karolineröarna ett så kallat US Trust Territory of the Pacific Islands. Sedan 1978 så har öarna så kallad Commonwealth status vilket innebär ett visst självstyre. 1986 så skapades en union med USA vilket innebär att Nordmarianernas invånare har amerikanskt medborgarskap. Öarna har ett demokratiskt politiskt system med flera partier och man får ekonomiskt stöd från USA. Det politiska systemet har fått kritik för svågerpolitik.

Ekonomin på ön är högst beroende av stödet från USA men idag så är turistindustrin stadigt växande och en viktig källa till inkomster. Det är särskilt folk från Japan och från Sydkorea som kommer som turister till Nordmarianerna. Jordbruket har viss signifikans och består av mindre boskaps farmar samt småskaliga lantbruk som odlar kokosnötter, brödfrukt, tomater och meloner.

, ,
,