Kategori: Vatten

Californiaviken

Californiaviken som också kallas för Cortez hav fick sitt namn av den spanske upptäcktsresanden Hernán Cortés som kom till området 1539. Det var Franscisco de Ulloa som gav viken sitt namn och han trodde att man via denna vik skulle kunna ta sig till det mytomspunna Anian sundet som antogs förbinda Stilla havet med Atlanten. Det här är en mycket smal havsarm som erbjuder ett rikt ekosystem med många djurarter och gott om fisk. Californiaviken omges av halvön Baja California och det mexikanska fastlandet med delstaterna Baja California, Baja California Sur, Sinaloa och Sonora, dessutom så finns det gott om öar och klippformationer i viken.

Där viken går samman med Stilla havet så är det djupt, omkring 3 000 meter, och sedan så blir det grundare ju längre in i viken som man kommer. Coloradofloden mynnar ut i denna vik och tillför den sötvatten. För de samhällen som ligger vid viken så är fisket av mycket hög betydelse. Dels så fiskar man kommersiellt och dels så är sportfiske mycket populärt i området. Det är dock så att fisket har försämrats på grund av förändringar i närliggande områdens ekologi.

Öarna i Californiaviken

Gråval i Californiaviken

Gråval

1978 så utsågs Californiavikens öar till naturreservat med syftet att skydda den unika flora och fauna som finns på plats. De största öarna i viken är Angel de la Guarda och Tiburón men det finns många fler. På grund av att dessa öar omges av en så vacker natur full av unika djurarter så har de blivit populära turistdestinationer. Här kan man ta sig ut med båt för att komma närmre öar och klippformationer och fortsätta med kajak för att på nära håll se sälar och andra djur. Det är också populärt att klättra på öarna och att njuta av lunch som man fiskat upp från vattnet som till exempel tonfisk och skaldjur. Man har i området satsat en hel del på ekologisk turism där man ser till att turisterna beter sig på ett sätt som inte skadar de känsliga ekosystem som finns på plats.

Vattentemperaturer

Vattentemperaturen i Californiaviken är nästan alltid behaglig då den ligger mellan 16 °C under vintertid och 24 °C under sommartid. Varmast är det invid kusterna, och vid områden som La Paz så kan man i slutet av sommaren nå riktigt höga temperaturer på omkring 30 °C. Det händer att man i den norra delen av viken får riktigt kalla vintrar och då kan temperaturen i vattnet sjunka till under 10 °C

Natur och djurliv

Det som gör att så många turister kommer till öarna i Californiaviken är för att området bjuder på helt fantastisk natur och unikt djurliv. Här finns det valar som knölvalen och gråvalen, djävulsrockor, sköldpaddor, delfiner, sälar, hajar och mer. Viken är Mexikos viktigaste källa till fisk och man fiskar efter arter som sardiner, bläckfisk och räkor. Sportfisket är mer inriktat på stora tonfiskar. Viken har också rev och vackra stränder. För att bevara djurlivet så har man sett till att skydda utvalda områden och skapa marina parker där man inte kan bygga. Arbetet går framåt men är inte alltid helt lyckat då man från Mexikos sida inte helt lyckas med övervakning och då det går rätt långsamt rent politiskt att införa nya regler och begränsningar för fisket i viken.

,

Alaskagolfen

Alaskagolfen heter Gulf of Alaska på engelska och precis som namnet antyder så är detta en bukt med kust till Alaska i USA. Som en del av Stilla havet så definieras den här bukten av Alaskas södra kust som sträcker sig från Alaskahalvön. Kodiak ön ligger i väst och Alexanderarkipelagen i öst. I Alexanderarkipelagen så finns Glacier Bay och Inside Passage. Längsmed kusten till Alaskagolfen så finns det berg med skogar och även glaciärer vars smältvatten rinner ut i bukten. Under senare år så har det talats en hel del om det naturfenomen som upptäckts i bukten som ger ett intryck av att två oceaner möts men inte blandas med varandra. Rent vetenskapligt så rör det sig om vatten som visst beblandas men som på ytan ger intryck av att inte göra det. Bilder av detta fenomen är minst sagt spektakulära och något som man kan förundras över.

Mer om Alaskagolfen

Två hav vid Alaskagolfen

Två hav möts

Alaskagolfen har ett ekosystem som klassas som Klass 1. Det här betyder att det är mycket produktivt. I bukten så finns det gott om koraller som trivs i djupt vatten. Man kan finna koraller på 150 meters djup såväl som på 900 meters djup i denna havs-del. Det stormar ofta i Alaskagolfen och många av stormarna rör sig längsmed kusten söderut. På vägen så samlar de kraft och när de sedan drar in över USA så kan de vara riktigt farliga. En mycket stor del av den nederbörd som faller över sydvästra USA kommer just från Alaskagolfen.

Det finns gott om djurarter i vattnet och här bör späckhuggaren nämnas. Späckhuggarna lever gruppvis i bukten och man kan ge sig ut med båtar för att skåda dessa. Detta bör förstås göras tillsammans med experter eftersom det här är vilda djur som måste behandlas med respekt och försiktighet.

Platsen där två oceaner möts

Du kanske redan har sett bilder från Alaskagolfen där det ser ut som att två olika vatten möts utan att beblandas. Den ena sidan är mörkt blå och den andra turkost brunaktig. Skiljelinjen har ett slags skum och rör sig i vågor. Det ser verkligen ut som att två olika hav möts utan att blandas. Nu är det förstås så att det alls inte rör sig om två olika hav, vi är ju fortfarande i samma bukt som är en del av Stilla havet! Det som orsakar detta häftiga fenomen är tillförseln av vatten från glaciärer som tack vare strömvirvlar i bukten förs ut i bukten och skapar en situation där det uppstår olika densitet i vattenmassorna. Det här gör att man får en viss skiljelinje där det blir svårare för vattnet att blandas. Strömmarna som rör sig ut mot Alaskagolfen för med sig en massa sediment från glaciärerna, och leran och sedimentet ger en annan färg. I sedimentet så finns det också järn. Tack vare strömmarna som för vattenmassorna från glaciärerna österut och västerut så förs järn ut till delar av viken som är fattiga på järn. Det är också den här processen som leder till att vattenmassorna har olika färg och ger intrycket av att vara två helt olika havsdelar.

, ,

Östkinesiska havet

Söder om det Japanska havet så ligger det Östkinesiska havet som räknas som ett av bi-haven till Stilla havet. Östkinesiska havet som även går under namnet Östkinesiska sjön omges av länderna Kina, Japan, Korea och Taiwan. Faktum är att detta hav har gått under andra namn som till exempel under 1800-talet då det kallades för Korea havet. Havet är mycket viktigt i kinesisk litteratur där det refereras till som det östra havet. Temperaturer i området kan variera skarpt på grund av att det här havet utsätts för starka monsunvindar under vissa delar av året.

Geografi och klimat

Fiske i Östkinesiska havet

Fiske är en viktig näring i havet

Östkinesiska havet flyter samman med Japanska havet via Koreasundet och är även sammankopplat i norr med det Gula havet. Länderna som ligger runt havet är Sydkorea, Japan, Taiwan och Kina. Havet får sötvatten bland annat från floden Yangtze som även går under namnet Chang Jiang och som är en av de allra största floder som mynnar ut i Östkinesiska havet. Viktiga öar är Sankaku öarna som de kallas av Japan men som av Kina kallas för Diaoyu öarna samt Tong ön. I norra delen av havet så ligger det rev under vattenytan och dessa är Socotra, Hupijiao och Yajiao.

Här påverkas vädret väldigt starkt av monsunvindar som uppstår på grund av olika temperaturer på land och i vattnet. Under sommaren så är landmassan i Asien mycket varmare än i havet, och på vintern tvärtom. Sommarens heta luftmassor över Asien leder till områden med lågtryck som i sin tur skapar monsunvindar vilket under sommartid blåser mest från sydost. Det här ger varm och fuktig luft från västra Stilla havet vilket ger en regnig sommar med tyfoner. På vintern så är det precis tvärtom, och vinden ligger mest på från norr med kall och torr luft från kontinenten.

Ö-konflikten i Östkinesiska havet

Det här havet dyker ofta upp i debatter och nyheter på grund av de konflikter som finns mellan de olika länderna som ligger runt det. 2012 så tog sig aktivister från Japan iland på en obebodd ögrupp i havet som en protest mot Kina och för att visa att öarna tillhör Japan. Öarna som ligger utmed Kinas kust är under Japansk kontroll men både Kina och Taiwan gör anspråk på dem. Under flera decennier så har ö-konflikten pågått och det beror på att det finns gasfyndigheter på dessa obebodda öar. Denna ö-konflikt är inte den enda som existerar i området. Kina, Japan och Sydkorea är också oense om hur gränserna för ekonomiska zoner i vattnet ska dras och det här är en debatt som då och då hettar upp. Den här konflikten har också med gasfyndigheter att göra då varje land givetvis vill kontrollera de naturgasfickor som upptäcks på Östkinesiska havets botten.

, , , ,

Timorsjön

I det Australasiatiska medelhavet så finns det ett område som kallas för Timorsjön. Det här havsområdet ligger mellan ön Timor och Australiens norra kust. Det här är ett rätt så grunt hav där den allra djupaste delen når omkring 3 300 meters djup. Havsdelens totala yta ligger på omkring 610 000 km² och området innefattar en rad viktiga öar som till exempel Melville öarna, en del av Tiwi öarna, och Ashmore och Cartier öarna som tillhör Australien. Området är av stort intresse för geologer och historieforskare, och man tror att Timorsjön en gång var så pass grund att människor kunde ta sig från ö till ö för att nå Australien. Timorströmmen rör sig i sydvästlig riktning mellan den indonesiska skärgården och Australien. Med denna ström så förs vatten från Stilla havet till den Indiska oceanen.

Geografi

Solnedgång på Timorsjön

Solnedgång över Timorsjön

Timorsjön angränsar till tre stora sund som ligger vid Australiens norra kust, dessa heter på engelska Joseph Bonaparte gulfen, Beagle gulfen och Van Diemen gulfen. I Australien så är staden Darwin den största med kust till Timorsjön. Australiska floder som mynnar ut i denna havsdel är Fish floden, King floden, Dry floden, Victoria floden och Alligator floden. Det finns fler floder i Australiens Kimberly region som också mynnar ut i detta del-hav. Den djupaste punkten i havet kallas för Timor sänkan och den anses vara en fortsättning av Sunda sänkan (även kallad Java sänkan). Geologer har lite olika åsikter om denna sänkas status, om den är en del av Timoröarnas berg eller om den rentav är en del av Java sänkan. Större delen av Timorsjön är inte så djup utan ligger på omkring 200 meter i medeldjup.

Väder

Det är vanligt med tropiska stormar i Timorsjön, och dessa kan vara rätt så problematiska för arbetet med utvinning av olja och gas som pågår i området. På grund av att vädret kan vara så pass tufft så har man utvecklat plattformar och arbetsmetoder som gör det möjligt att klara av stormar på ett säkert sätt. Det här innebär många gånger att man snabbt måste avbryta produktionen, evakuera de som jobbar med utvinningen med helikopter, och invänta lugnare väder.

Timorsjön avtalet

I och med att det här är ett område med rikedomar i form av gas och olja så är det inte så konstigt att konflikter om rätten till det har uppstått. Timorsjön avtalet slöts mellan Östra Timor och Australien år 2002. Man kom överens om att de två länderna delar på rätten till att utforska Timorsjön för att finna olja. Det är inte så att avtalet säger att länderna delar på området i sig utan detta handlar uteslutande om oljeresurserna och att man delar på dessa i enlighet med avtalets bestämmelser. Det här avtalet ersätter ett tidigare avtal från 1989 som inte längre kunde anses vara gällande då Östra Timor inte längre sågs som en Indonesisk provins.

, ,

Thailandviken

Många svenskar har besökt, eller drömt om att besöka, Thailandviken som innefattar otroligt vackra öar som Koh Samui och Koh Tao. Den här viken som även kallas för Thailandbukten eller Siambukten är en del av den nordvästliga delen av Sydkinesiska havet som är ett bi-hav till det Stilla havet. Det är dock inte bara Thailand som har kust till viken, den omges av andra länder som Malaysia, Kambodja och Vietnam. Den norra delen av havsviken går under namnet Bangkokbukten så man kan helt klart säga att det här finns en viss thailändsk dominans i området, men det pågår en hel del diskussion om hur gränserna ska dras mellan de olika länderna.

Geografi och klimat

Vatten i Thailandviken

Klart vatten

Thailandviken är en tämligen grund havs-del där det djupaste djupet mäter omkring 80 meter och de flesta delarna inte blir djupare än omkring 40 meter. Bukten omges av länderna Vietnam, Thailand och Kambodja. Längst i norr så finns Bangkokbukten där tre av Thailands största floder mynnar ut, nämligen Chao Phraya, Mae Klong och Bang Pa Kong floden. Den här havsviken har med största sannolikhet en gång varit fastland och på grund av högre havsnivåer senare kommit att bli till en vik.

Thailandviken gömmer oljefält samt fickor med naturgas men inte i lika stor utsträckning som vad man kan finna på andra håll i Stilla havet. I och med att vattnet i viken är så pass grunt och att man får så mycket vatten från floder så är salthalten här rätt så låg. Klimatet i området är tropiskt men vädret är varierat beroende på årstid och även en hel del beroende exakt var i Thailandviken som man befinner sig.

Ett populärt turistområde

Det finns många öar och korallrev i Thailandviken och dessa lockar till sig turister och då särskilt svenska turister. Bland svenskar så är resmål som Koh Samui i Surat Thani provinsen som finns i denna havsvik otroligt populära. Det här är platser där man kan få uppleva den unika miljö som finns längsmed Thailands kust med vita stränder och rent och klart badkarsvarmt vatten. Korallreven och de unika fiskarter som finns i Thailandviken lockar dykare från världens alla hörn. Några av de allra kändaste turistområdena i denna vik är:

  • Koh Phangan
  • Pattaya
  • Hua Hin
  • Koh Samet
  • Rayong
  • Koh Chang
  • Koh Tao

Konflikt om territorium

Liksom på andra håll i Stilla havet så finns det även i Thailandviken en diskussion om territorium. Malaysia och Thailand har valt att samarbeta om att utveckla områden som ligger i områden där de inte riktigt kan komma överens om vem som har rätten till vatten och öar, som till exempel öarna Ko Kra och Ko Losin. Kambodja och Vietnam har länge diskuterat ön Phu Quoic som finns i Bangkokgulfen samt Koh Tral i Khmer som ligger längsmed Kambodjas kust.

, , , ,

Tasmanhavet

I Australien och i Nya Zeeland så kallar man ofta Tasmanhavet för the Ditch som man kan översätta till svenska som diket. Nu rör det sig verkligen inte om något litet dike och det här är ett hav där vågorna går så högt att folk ofta av ren fascination filmar sina resor på stora båtar mellan Australien och Nya Zeeland. Havet, som är ett bi-hav till Stilla havet, ligger mellan Nya Zeeland och Australien avståndet från kust till kust är omkring 2 000 km. Tasmanhavet fick sitt namn efter den holländske upptäcktsresanden Abel Janszoon Tasman. Han anses vara den första europé att nå Nya Zeeland och Tasmanien. Vid senare tillfälle så kom den brittiske kaptenen James Cook till området och han kunde då kartlägga det som en del av sin expedition. På det lokala morispråket så heter havet Te Tai o Rehua.

Resor över diket

I Australien och Nya Zeeland så är det många som fascineras av möjligheten att paddla med kajak över “diket”. 1977 så blev Colin Quincey den första personen att ensam ro över havet och hans son, Shaun, lyckades med samma sak år 2010. När äventyrarna Justin Jones och James Castrission i november 2007 gav sig på att paddla i en specialbyggd kajak för två över Tasmanhavet så fick detta stor uppmärksamhet. De filmade paddlingen över som tog omkring två månaders tid och färden var full av strapatser som till exempel möten med närgångna hajar. När de kom fram till Ngamotu stranden i New Plymoth på Nya Zeeland så möttes de av ett enormt mediauppbåd och givetvis av sina familjer. Den här expeditionen tog världsrekord vad gäller sträcka för trans-oceansk expedition i dubbelkajak.

Lite historia och mer om Tasmanhavet

Abel Janszoon Tasman kan ha varit på Tasmanhavet som första Europé

Abel Janszoon Tasman

Havets namn kommer alltså från Abel Janszoon Tasman men det finns teorier om att han inte var den första att komma från fjärran land för att upptäcka Australien. Man tror nämligen att kinesiska sjömän kommit hit redan under 1400-talet även om det inte finns skriftliga källor för detta. Tasmanhavet är en region med mycket starka vindar. 2012 så kunde man rapportera om ett märkligt fenomen i detta hav. Man hade då upptäckt 40 km vida cirklar som rörde sig söder om Australien i Tasmanhavet i närheten av Tasmanien och hela vägen till Indiska oceanen. Genom speciella havsfarkoster så upptäckte man 200 meter djupa formationer i havsvirvlar som uppkommit av den östra australiensiska strömmen.

Öar i Tasmanhavet

I Tasmanhavet så finns det grupper av öar i mitten av havet. Dessa ligger alltså en bra bit från Australiens och Nya Zeelands kust. Bland öarna så finner vi Lord Howe ön, Ball’s Pyramin ön, Norfolk ön, Middleton Reef och Elizabeth Reef som tillhör Korallhavsöarnas territorium.

Djurlivet i Tasmanhavet

Bland de större djurarterna i Tasmanhavet så finner vi sälar och pingviner. Här finns även knölvalar och delfiner. Det finns vikar som är kända som bra ställen att se dessa djur från och som lockar turister från världens alla hörn. Tasmanhavet har också gott om sjöfåglar som till exempel unika varianter av tärnor och fiskmåsar.

, ,

Sydkinesiska havet

Det Sydkinesiska havet omges av tio olika länder och är en av världens viktigaste transportleder. Det här är ett bi-hav till Stilla havet som även är en del av det Australiasiska medelhavet. Trots att så många länder har kust till detta hav så är Kina väldigt tydliga med att havet är deras. Kina har sedan länge gjort det klart att hela det Sydkinesiska havet är deras territorium, och det är inte så svårt att förstå varför det här är en viktig fråga. Det är nämligen så att havet gömmer stora fickor med olja samt mineraler. Konflikten mellan havets kringliggande länder rör dock inte bara vattnet utan även öar och är en internationell fråga där även USA har blandat sig i diskussioner och beslut.

Sydkinesiska havet är mycket stort och man brukar säga att det är det största havsområde som finns i världen efter de stora oceanerna.

Geografi och klimat

Det Sydkinesiska havet ligger på en kontinentalhylla som har sänkts under vatten. Forskare tror att hela området en gång var en landmassa och att öar som Borneo var en del av fastlandet. Geologer har lite olika åsikter om när och hur havet formades och det här är fortfarande något som undersöks och diskuteras. Det här är som nämnt ett väldigt stort havsområde på omkring 3 000 000 km² och det omges av länderna Brunei, Filippinerna, Hongkong, Indonesien, Kambodja, Kina, Macao, Malaysia, Singapore, Taiwan, Thailand och Vietnam. Dessutom så finns det hundratals öar och viktiga rev i havet och här kan öar som Anambasöarna, Dongshaöarna, Natunaöarna, Paracelöarna och Zhonghasöarna nämnas.

Havet tar emot en hel del sediment från floder som Mekongfloden, Röda floden och Pärlfloden som alla mynnar ut i det. Många av dessa floder mynnar ut i floddeltan som även är rika på gas och olja.

Konflikter om territorium

Konflikter har hänt vid Sydkinesiska havet

Militär aktivitet vid Sydkinesiska havet

Konflikter har ju som bekant ofta med naturrikedomar att göra och det Sydkinesiska havet har stora tillgångar av mineraler, gas och olja. Konflikter som rör territorium i området rör både öar och vattenmassor och det är främst Brunei, Kina, Taiwan, Malaysia, Filippinerna och Vietnam som inte kommer överens om var gränser ska dras. Det man framförallt diskuterar är rätten till att fiska i specifika skärgårdar samt rätten till att utvinna gas och olja på olika håll i havet. Dessutom så är man inte eniga om vem som ska kontrollera de handelsleder som går genom havet.

Att USA år 2010 tog del av denna konflikt och tog den till internationell nivå beror på att man från USAs sida är intresserade av fri tillgång till fraktvägar och handelsvägar i havet. Från Kinas sida så gillades det inte att utomstående blandade sig i då man anser att det här är en regional fråga som de inblandade länderna själva kan lösa.

, , , , , , , , , , , ,

Sulawesisjön

Ett mindre bi-hav till Stilla havet är Sulawesisjön som även kan kallas för Celebessjön. Det här lilla havet ligger mellan Borneo, Mindanao, och Sulawi som tidigare hette Celebes. Genomsnittsdjupet ligger på omkring 5 000 meter och den djupaste punkten ligger på 6 220 meter. Regionen är känd för ett fantastiskt djurliv med många olika arter och en miljö som lockar turister både från de närliggande länderna och från resten av världen. Miljön är tropisk och ofta mycket behaglig, men det händer att jordskalv utbryter i Sulawesisjön varpå omkringliggande öar och länder är i farozonen.

Geografi och marint liv

Barracuda i Sulawesisjön

Barracuda

Det finns så många arter och växter i Sulawesisjön att man inte ens har kartlagt de alla. Här lever en massa djur i korallrev och dessutom så finns det gott om unika arter som havssköldpaddor, barracudafiskar och valar. Då och då så annonseras det i världsnyheter att man har funnit en ny art i just detta hav. Man tror att omkring 580 av världens 793 revbyggande koraller finns i Sulawesisjön. Här finns inte bara fisk som är vacker att se på, det fiskas även en hel del och tonfisk kan nämnas som en av de viktigare sorterna som man fiskar efter.

Uppdelning mellan Indonesien och Filippinerna

Den 23:e maj 2013 så kom Filippinerna och Indonesiens regeringar överens om hur den ekonomiska gränsdragningen i havet ska se ut. Man har beslutat att den norra delen av området ska kontrolleras av Filippinerna och denna del har fått namnet Mindanaosjön medan den söndra delen fortsatt kallas för Celebes Sea och styrs av Indonesien.

Turism

Sulawesisjön är populär bland turister som kommer hit för att uppleva ett fantastiskt klimat och unika undervattensvyer. Det ordnas till och med utflykter från Thailand till detta hav för turister som till exempel vill lära sig mer om undervattensfotografering. Det finns dock vissa problem med pirater i området. Det här är moderna pirater med snabba båtar, GPS-utrustning och radar. För att skydda turister så har Malaysia sett till att deras armé finns i havet så det är ändå så att man kan röra sig i området säkert då man tar del av organiserade turer och utflykter.

, , ,

Stora Australbukten

Stora Australbukten är en enorm havsvik som ligger längsmed det australiska fastlandets södra kust. Man skulle kunna kalla viken för en bukt och den är så pass stor att man med lätthet urskiljer den på satellitbilder tagna från rymden. Bukten sträcker sig från öst till väst i linje med ekvatorn och är den längsta isfria kustlinje som löper i denna riktning i den södra hemisfären. Européerna upptäckte inte denna bukt förrän på 1600-talet men den har förstås varit känd för lokalbefolkningen, aboriginerna, bra mycket längre. Den som har rest till Australien och tagit sig på en sightseeing tur över Nullaborslätten, eller rest längsmed Tasmaniens västra kust, har sett en bit av Stora Australbukten. Klipporna som finns längsmed kusten är mycket populära turistmål då de bjuder på fantastisk utsikt.

På engelska så kallas Stora Australbukten för Great Australian Bight och den kontinentala hylla som bukten ligger på är mycket grund och vid. Vid hyllans ände så blir det genast mycket djupt, och djupet går här från ett medel på omkring 200 meter till fyra kilometers djup. Tack vare de havsströmmar som går genom viken så tillförs viktig flora och fauna som drar till sig många djurarter som lever i vattnet.

Geografi och historia

Australiens kustlinje vid Stora Australbukten är full av klippor, stränder lämpliga för vågsurfing och stora plattformar av sten där man kan blicka ut över bukten och eventuellt få syn på valar. Man kan faktiskt säga att denna enorma bukt är en slags marin öken. Det betyder inte att det inte finns gott om djurarter men det ser lite annorlunda ut än på andra håll i Stilla havet då man inte har särskilt mycket regnfall över bukten och det heller inte tillkommer något sediment från floder. Den här havsbukten upptäcktes först av holländske François Thijssen som seglade hit under början av 1600-talet men det skulle dröja till början på 1800-talet då den engelske upptäckaren Matthew Flinders tog sig till området innan man fick en ordentlig kartläggning av det. Flinders undersökte bukten då han reste runt Australien och vid senare tillfälle så kom Edward John Eyer att undersöka platsen från land sett.

Nationalparken Stora Australbukten

Sydkapare i Stora Australbukten

Sydkapare

918 km väster om staden Adelaide så har man upprättat ett skyddat naturområde med namnet Great Australian Bight Marine National Park. Parken upprättades 1996 för att skydda sydkapare som är en valart som tillhör familjen rätvalar och som ser ut ungefär som nordkapare som tillhör samma valfamilj. Området är också till för att skydda och bevara de sjölejon som lever i viken. Mellan juni och oktober så har man god chans till att få syn på valarna som då befinner sig i området för att kalva och föda upp de nya ungarna. Parken ligger mitt på Stora Australbukten och här finns det klippiga partier som gör det enklare att få syn på valarna ute i vattnet. Det finns också hajar i dessa vatten vilket ibland gör det farligt att surfa längsmed de stränder som passar bra för surfing.

Klimat

Sjön är för det mesta rätt hård i detta område vilket beror på att starka vindar blåser över Stora Australbukten. Under sommaren så är det heta och torra vindar som blåser in från centrala Australien över Bundaklipporna som ligger i den norra delen av viken. De här vindarna leder till att mer vatten från havsytan avdunstar och det leder till att mer salt i ytvattnet. Blåsten tvingar upp kallt vatten upp från botten och upp till ytan nära Eyre halvön. Det här leder till att viktiga näringsämnen når ytan vid kustlinjen så att marina plantor kan växa och ta del av den lokala näringskedjan.

,

Salomonsjön

I västra Stilla havet så ligger Salomonsjön som avgränsas av Nya Guinea, ön New Britain och i öster av Solomonöarna. Den djupaste punkten i denna havsdel ligger på omkring 9 140 meters djup. Det här bi-havet är känt för att många slag mellan USA och Japan utkämpades i det under det Andra Världskriget och det innefattar många öar och platser med ett unikt djurliv. Solomonsjöns botten består av två olika bottenbassänger. New Britain bassängen ligger i den norra delen av sjön och här ligger medeldjupet på omkring 4 000 meter. Det är här som man kan finna de djupaste djupen vilket inkluderar New Britain diket. Den södra bottenbassängen har djup på omkring 7 000 meter.

Geografi och historia

I Solomonsjön så finner vi Louisiade arkipelagen samt New Georgia och Guadalcanal öarna. I söder så går havsdelen samman med Korallhavet och i nordväst så ligger Bismarcksjön. I nordost så övergår Salomonsjön till öppet hav. Man tror att folk från Polynesien, araber och kineser var de första att navigera dessa vatten. Den första europé att ta sig över Salomonsjön var Álvaro de Mendaña de Neira som lyckades med detta år 1567.

Natur och miljö

Chelonia mydas i Salomonsjön

Chelonia mydas

Det finns en rad olika arter som lever i och omkring Salomonsjön. Här finns unika exemplar av sköldpaddor som till exempel gröna havssköldpaddor (Chelonia mydas) och även valar. Andra unika djur är dugonger som tillsammans med maneter bildar ordningen sirendjur. En dugong är ett mycket unikt djur som har en vitaktig färg och som kan ses med ett enormt nosparti simmandes längsmed botten i grunda vatten. I det här området så kan man stöta på sjöhästar. Det finns även gott om fåglar och djur som lever ovan vattnet på de olika öarna.

I och med att människan har skövlat mangroveskog och röjt upp för kokosnötsplantage så har detta havsområdes ekologi förändrats. Sedimentation och utsläpp från avlopp och från industrier har också gjort sitt för att förändra det naturliga ekologiska systemet. Annat som har påverkat miljön är olagligt fiske med dynamit samt jakt på krokodiler och sköldpaddor. Turismen har också påverkat ekologin och allt det här har lett till att vissa arter nu är hotade.

Solomonöarna

Salomonöarna som ligger i Salomonsjön är en egen suverän stat som ligger öster om Papua Nya Guinea. Den här staten består av omkring tusen olika öar. Huvudstaden finns på ön Guadalcanal och man tror att folk har bott på dessa öar i flera tusen år. Det var spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira som gav öarna dess namn, Islas Salomon. Under Andra Världskriget så utspelade sig slaget om Salomonöarna mellan USA och Japan vid dessa öar samt slaget om huvudön Guadalcanal.

Sedan 1976 så har man eget styre över öarna men Salomonöarna räknas även som en konstitutionell monarki och det är den brittiska monarken som räknas som statsöverhuvud. Öarna har demokratiska val och en regering med premiärminister.

, , , ,