Ochotska havet

Den som vill känna lukten av drivis kan ge sig ut på tur ombord på ett isbrytarfartyg från Hokkaido vid Japans kust till det Ochotska havet. Det här kan verkligen bli en spännande upplevelse som börjar med en tågresa genom ett snölandskap mot havets kust, men man måste inte resa till Japan för att komma detta hav nära, det har även kust till Ryssland (i norr), Kamtjatka (i öst) och Kurilerna (i sydost). Det här havet är en fascinerande plats som till stora delar är fruset mellan november och juni. Havets djupaste punkt ligger på cirka 3 363 meter men medeldjupet ligger på omkring 800 meter.

Det istäckta havet

Isbrytare på Ochotska havet

Isbrytare

Det där att Ochotska havet brukar vara täckt av is är allmänt känt, men det är inte så att hela havet ligger under is under de kallaste månaderna och det går att ta sig ut på vattnet med hjälp av isbrytare. Anledningen till att detta hav är benäget att frysa är att det får en hel del sötvatten från Amurfloden vilket minskar på saliniteten i havet vilket i sin tur innebär att även smältpunkten höjs. På grund av detta så kan is snabbare bildas. Förutom att Ochotska havet fylls av drivis så är det också ofta mycket stormigt och dimmigt. Det här gör det stundtals farligt att färdas på vattnet.

Gott om fisk

Det här havet är mycket viktigt för den ryska fiskeindustrin då det finns gott om fisk i det. I och med att den större delen av havet omges av ryskt territorium så är det också Ryssland som står för den större delen av fisket i det. Under 1800-talet så var det här även en viktig zon för valfiske. Stor fokus låg på jakt av grönlandsvalar och när jakten var som mest intensiv så låg omkring 160 skepp i regionen och en del av dessa kom från USA. Valjakten pågick fram till början av 1900-talet då den avtog.

Olja och gas

När man pratar om det Ochotska havet så måste naturtillgångarna av olja och gas nämnas. Enligt ryska undersökningar så ska det finnas 29 olika zoner med gas och olja i detta hav. Det här är områden som ligger nära kusterna och man har räknat ut att det kan röra sig om hela 1,2 miljarder ton råolja såväl som om 1,5 miljarder kubikmeter naturgas så det är tillgångar som är otroligt viktiga för Ryssland.

Viktiga hamnar vid Ochotska havet

Det finns förstås flera viktiga hamnar omkring det Ochotska havet och många av dessa ligger i Japan såsom Abashiri, Monbetsu och Wakkanai som alla finns i den japanska regionen Hokkaido. Viktiga ryska hamnar är Magadan och Palana. Magadan grundades 1921 och under Stalins tid så var det här ett slags transitcenter för fångar som skickades till arbetsläger. Även i mer modern tid så har denna stad förknippats med slavarbete som till exempel då den har varit ett centrum för utvinning av guld som sedan skickats vidare via hamnen. Idag så är det skeppsbygge och fiske som är viktigast för stadens ekonomi men utvinningen av guld är också en viktig inkomstkälla.

Korallhavet

I Korallhavet så ligger världens största korallrev, nämligen Stora barriärrevet. Det här är ett så kallat randhav till Stilla havet och öarna som finns i det kallas för Korallhavsöarna. Det var i detta hav som Slaget om Korallhavet utspelades under Andra Världskriget. Korallhavet omges av Australiens Queenslands kust i väster (och det är här som vi finner Stora barriärrevet), Vanuatu och Nya Kaledonien i öster, och av Solomonöarna i nordöst. I nordöst så vidrör havet vid Nya Guineas östkust vilket inkluderar Papuaviken. I söder så går Korallhavet samman med Tasmanhavet, i norr med Solomonsjön, och i öster med Stilla havet. Via Torres sundet så går Korallhavets vatten samman med Arafurasjön.

Mer om Korallhavet

I Korallhavet så är det mycket vanligt med jordbävningar. Om man ser på tidsperioden 1866-2000 så drabbades området av flera hundra jordbävningar som låg mellan 2 och 6 på Richterskalan. I modern tid så kan jordbävningen vid Vanuatu år 2008 nämnas såväl som den kraftiga undervattensjordbävningen som inträffade år 2007 vid Solomonöarna och som ledde till en flera meter hög tsunamivåg. Havet har fått sitt namn just för att det består av många olika korallformationer. Det Stora barriärrevet är omkring 2 000 km långt och sträcker sig längsmed Australiens nordöstra kust. Det här revet består av cirka 2 900 individuella rev och 1 000 öar. De största atollerna i Korallhavet är Chesterfield öarna och Lihou revet.

Klimat och natur

Korallhavets klimat är varmt och stabilt. Det regnar ofta och området drabbas av tropiska cykloner. Sedan 1975 så har jakten på olja vid Stora barriärrevet avslutats och många delar av havet har begränsningar på fiske. Det här är ett sätt att skydda den unika naturen på och det är till stor glädje för turister att man lägger fokus på att bevara den unika miljön. Här finns det så mycket spännande att se i vattnet och på land så många reser till reven och öarna i Korallhavet för att se närmre på djurarterna.

Klimatet är subtropiskt och cyklonerna brukar uppstå mellan januari och april. I vissa områden så kan cyklonsäsongen pågå ända in i november. Det regnar som mest mellan december och mars och man räknar med omkring 80-125 regnfria dagar per år. Temperaturen ligger mellan 18-27 °C.

Djurarter

Dugongdjur i Korallhavet

Dugongdjur

I mangroveträsk, längsmed kuster och i havets djup så finns det en massa olika arter. En del lever i reven medan andra lever på land på öarna i havet. Det finns åtminstone 30 olika varianter av valar, delfiner och tumlare. Här finns också det unika dugongdjuret som har ett så komiskt utseende, nästan som en stor koaktig hund som simmar i vattnet. Det finns sköldpaddor och även sjöormar av många olika slag. Världens giftigaste sjöorm, Aipysurus duboisii finns i dessa vatten och den bör man verkligen hålla sig på gott avstånd från. Korallhavet har tusentals fiskarter vilket inkluderar clownfisken. I luften så flyger det mer än 200 fågelarter och de bygger sina bon på öarna i havet. Dessutom så kan saltvattenkrokodiler nämnas. De bor i mangroveträsk vid kusterna. Vid Australiens kust så ser man också gott om olika haj-arter som till exempel tigerhaj.

Slaget om Korallhavet

Aipysurus duboisii

Aipysurus duboisii

Det första slaget mellan Japan och USA under det Andra Världskriget var Slaget om Korallhavet. Det här var det första slag då man använde sig av hangarfartyg. När slaget var över så var det svårt att säga vem som egentligen vann det. USA förlorade hangarfartyget Lexington medan Japan förlorade flera stora fartyg i detta historiska slag. Anledningen till sammandrabbningen var att Japan planerade att invadera Australien vilket USA inte kunde gå med på. Japan började sin invasion med att styra kursen mot Port Moresby ovetandes om att USA var på väg för att motarbeta den.

Javasjön

Mellan de indonesiska öarna Borneo och Java samt Sumatra och Sulawesi så ligger den grunda havsbassängen som går under namnet Javasjön. Det här är ett mycket grunt hav som via Karimatasundet, mellan Belitung och Kalimantan, kopplas samman med det Sydkinesiska havet samt Stilla havet. I Sydväst så fungerar Lomboksundet som en förbindelse mellan Javasjön och den Indiska oceanen. Det här är ett hav med låg salthalt vilket beror en hel del på det sötvatten som rinner in i det från Kalimantan, Java och Sumatra i slutet av den regniga monsunsäsongen.

Geografi och klimat

Javasjön mäter omkring 1 450 km i östlig västlig riktning och 420 km i nordlig sydlig riktning. Havets totala yta ligger på omkring 433 000 kvadratkilometer och det här är ett grunt vattenområde med ett djup som ligger på omkring 45 meter. Det är bland annat den plana botten som får geologer att anta att det här en gång var en landmassa. Den södra delen av sjöbotten är geologiskt mycket lik de områden som man finner på norra Java där det finns oljefält som sträcker sig ut under vattenytan. Faktum är att man har funnit så pass många gasfickor och oljefickor att Javasjön har blivit en mycket viktig del av Indonesiens exportprogram.

Från september till maj så rör sig ytliga strömmar västerut och under resten av året så rör de sig österut. Salthalten i vattnet är låg tack vare de floder som mynnar ut i havet från olika öar. Indonesiens Tusen öar (Thousand Islands) ligger längsmed norra Jakartas kust. Det här är ett band med omkring 110 öar som sträcker sig 45 km in i Javasjön vid västra Jakartabukten. Man har här bestämt att 36 av öarna kan användas för rekreation, men det är bara cirka 13 öar som har utvecklats varav 11 huserar turist-resorter och två är historiska parker. 23 av öarna ägs privat och resten är obebodda.

Ekonomi och historia

Sjöslag på Javasjön

Japansk kryssare

Det finns en massa olika arter i Javasjön och fisket är otroligt viktigt för områdets ekonomi. Man har skapat naturreservat som till exempel Karimunjawa för att bevara naturen. Det rika djurlivet är också av stort intresse för turister som kommer hit för att dyka för att upptäcka världen under vattnet. Historiskt sett så har detta hav också haft stor betydelse och man talar ofta om Slaget vid Javasjön som en mycket viktig kamp under det Andra Världskriget. Slaget utspelade sig 1942 och involverade länder som Holland, England, Australien och USA som kom för att försöka försvara Java mot Japan. Det här var ett av de viktigaste slagen i Stilla havet under kriget och det räknas som ett av de största slagen med skepp sedan Slaget vid Jylland 1916. Japan vann till sist detta slag, detta trots att de drogs med logistiska problem.

Japanska havet

I den västra delen av Stilla havet så ligger det Japanska havet mellan Asiens fastland och Japan. Nord- och Sydkorea och Ryssland har kust till detta hav och det pågår en konflikt om dess namn. I Nordkorea så heter havet Koreanska Östhavet medan sydkoreanerna kallar det för Östhavet. Vattnet i havet är för det mesta varmt och området drabbas ofta av monsuner som kan driva upp vågor på upp till 8 meters höjd. Den norra delen av havet kan dock bli riktigt kall och här kan vattnet till och med frysa till is under vintermånaderna.

Vad ska havet heta egentligen?

Grannländer till det Japanska havet

Japanska havet med grannländer

Det där med det Japanska havets namn är ingen liten sak och fortfarande något som diskuteras i regionen. Historiskt sett så har alla parter i konflikten till viss del rätt, men sedan 2012 så bestämdes det av International Hydrographic Organization (den internationella hydrografiska organisationen) att havet ska kallas för Sea of Japan på engelska. Det här är dock något som många tror kommer att ändras på grund av de högljudda protesterna från Syd- och Nordkorea. År 2017 så ska frågan ses över igen varpå havet kanske får ett nytt officiellt namn. Anledningen till att man inte gillar att havet kallas för Japanska havet är att man ser Japan som en kolonisationsmakt med ambitioner om att utvidga i regionen på ett aggressivt sätt.

Geografi och klimat

Man tror att det här havet en gång var omgett av land i alla riktningar och att det senare kom att förenas med Stilla havet. Strömmarna i havet cirkulerar motsols. Kurishio strömmen (även kallad Japanströmmen), Tsushima strömmen och den varma Öst Korea strömmen för varmt saltvatten till den norra delen av havet. De tre strömmarna går i norr samman med Tsugaru strömmen och flyter ut i Stilla havet via Tsugarusundet.

Japanska havet har tre sänkor:

  1. Japansänkan i norr
  2. Tsushimasänkan i sydväst
  3. Yamotosänkan i sydöst

Klimatet i havet kännetecknas av det varma vattnet i söder samt monsuner. Avdunstningen är stor och det särskilt mellan oktober och mars när den kraftiga nordvästra monsunvinden drar in med kall och torr luft. Den här avdunstningen leder till snöfall i bergsområdena som finns på Japans västra kust. Sjön kan vara mycket hård och man har vid upprepade tillfällen uppmätt tsunamivågor. Sibiriens kust fryser under 4-5 månaders tid och man kan ha is på kusten fram till juni beroende på hur vädret har sett ut ett visst år.

Fiske och naturliga rikedomar

Fisket är mycket viktigt i det Japanska havet och stor fokus ligger på sill, sardiner och tonfisk. Det finns sedan Andra Världskriget vissa problem med beståndet av dessa tre arter. Bläckfisken är också en art som man fiskar efter i detta hav och dessutom så tillverkas sjögräs för produktion av matprodukter. Kurilerna är en omdiskuterad ögrupp som det tvistas om och Sydkorea, Japan och Ryssland anser sig ha rätt till öarna. Tvisten har med fisket att göra. Det Japanska havet har även andra skatter som olja och naturgas och det särskilt i den norra delen av Japan och Sakhalin ön.

Bismarcksjön

I den sydvästra delen av Stilla havet, norr om Papa Nya Guinea, så ligger Bismarcksjön. Den här havsdelen ligger söder om Bismarckarkipelagen och Amiralitetsöarna och den är främst känd för det slag som stod här under Andra Världskriget då Japan led ett mycket stort militärt nederlag. Bismarcksjön har fått sitt namn efter den tyske förbundskanslern Otto von Bismarck.

Geografi och historia

Bismarcksjön omges i öst och i syd av Bismarckarkipelagen. I söder så gränsas havsdelen av Papua Nya Guinea som är den östra delen av ön Nya Guinea. I norra delen av sjön så finns Admiraltyöarna som också är en del av Papua Nya Guinea. Söder om Bismarckarkipelagen ligger Salomonsjön som nås genom Vitiazsundet. Historiskt sett så var hälften av Nya Guinea uppdelad mellan Tyskland och Storbritannien och det betydde att Tyskland hade kontroll över Bismarcksjön från slutet av 1800-talet till början av det Första Världskriget. Det var också då som man gav havsdelen namnet efter den tyske förbundskanslern. Man kan inte tala om detta hav utan att nämna slaget under Andra Världskriget då Japans invasion av västra Stilla havsregionen stoppades, så låt oss se lite närmre på det som hände…

Slaget om Bismarcksjön

Slagskepp sänks på Bismarcksjön

Japanskt fartyg sänks

Slaget vid Bismarcksjön utspelade sig den 2-4 mars 1943. USAs och Australiens flygvapen attackerade då japanska eskortfartyg som hade trupper som var på väg till Lae på Nya Guinea. Det här innebar en stor förlust för Japan. Att japanska trupper ens fanns på plats berodde på att man hade bestämt sig för att stärka sin position i den sydvästra delen av Stilla havet. Planen gick ut på att man skulle undvika djungel- och bergsterräng genom att låta trupperna färdas sjövägen till Lae. Detta gjorde man trots att man var medvetna om de Allierades närvaro i området.

Anledningen till att de Allierade kunde attackera de japanska trupperna så kraftfullt var att de var fullt medvetna om vad som pågick då de hade lyckats få information om detta i förväg via avlyssning. När den japanska konvojen gav sig av den 28 februari från Simspon hamnen i Rabaul så var de alltså på väg mot en massiv attack från USA som väntade på dem. Nära hälften av de japanska trupperna dog och resterande skeppades tillbaka till Rabaul. Bara ett fåtal nådde Lae. Efter detta så gav Japan upp försöken om att stärka Lae med skepp och det gjorde att de inte lyckades stoppa de Allierades framfart på Nya Guinea.

Berings hav

I norra Stilla Havet så ligger det hav som kallas för Berings hav och som sträcker sig mellan Alaska och Sibirien. Berings hav går samman med Norra ishavet via Berings sund och separerar två kontinenter, men man tror att det här tidigare har funnits en landbrygga mellan Ryssland och USA. Havet har en yta på omkring 2,2 miljoner kvadratkilometer och här kan det vara riktigt tufft att ta sig fram med båt då sjön ofta är hård med höga vågor. I den nordöstra delen så är vattnet grundare och det finns gott om större öar medan den sydvästra delen är djupare med djup på omkring 4 000 meter.

Berings hav har fått sitt namn efter den danske upptäcktsresanden Vitus Bering som för Rysslands räkning utforskade havet år 1728 och år 1741. Det var då som man på allvar upptäckte hur rikt området var på sälar, och säl har traditionellt sett varit mycket viktig för framställning av päls. Faktum är att havet utforskades tidigare än Bering av ryske Semyon Dezhnev. Idag så är Berings hav en av världens viktigaste källor för fisk. Här finns det ett rikt djurliv både i vattnet, i luften och längsmed kusterna på land.

Sälkontroversen

1886 så uppstod en bitter världskonflikt som rörde sälarna i Berings hav. En flock sälar som spenderade sommaren på Pribilof öarna tog sig under vintertid längre söderut och då de flyttade på sig så kunde vem som helst jaga sälarna på öppet vatten. Den här jakten hotade sälbeståndet så pass att man började bli oroliga för att arten skulle utrotas. Det var framförallt Kanada som pekades ut som bov i dramat och flera kanadensiska skepp bordades och fälldes senare i en domstol i Alaska. USA ansåg sig ha rätten till att kontrollera havet efter det att de fått ta över efter Ryssland i och med köpet av Alaska år 1867. England accepterade inte att USA tog sig rätten till att kontrollera öppet hav. Till slut så möttes man i domstol i Paris och då fick de skepp som bordats skadestånd samtidigt som man införde vissa restriktioner för säljakt i havet. De här restriktionerna visade sig dock vara rätt så ineffektiva och efter detta så har man i flera omgångar ingått olika avtal för att minska jakten alternativt att helt stoppa den. Här har även länder som Japan varit inblandade i diskussioner och avtal.

Havets fauna

Blåval i Berings hav

Blåval i Berings hav

Förutom säl så finns det gott om val i Berings hav. Här finns arter som blåval, sejval, knölval, kaskelot och blåval. Man kan också stöta på valrossar, sjölejon och späckhuggare, och tar man sig längst norrut i havet så kan det finnas isbjörnar. Havet är också hem för omkring 30 olika arter havsfåglar som här ruvar och lever sina liv. Exempel på dessa fåglar är albatrossen och beringmåsen. Det finns fåglar som är unika i detta hav och vissa har reda utrotats som till exempel Stellers sjöko och Pallas skarven. Vattnen är som sagt mycket rika på fisk och här fiskar man bland annat lax.

Bandasjön

Vid Indonesien så ligger havsdelen Bandasjön som anses vara en del av Stilla havet. Den här havsdelen har en areal på omkring 740 000 km² och här kan man finna djup på omkring 7 000 meter. Området är inte lätt att ta sig in i då det finns gott om klippor och öar runt Bandasjön men mitten av sjön är rätt så öppen. I öst så gränsar Bandasjön till Arafurahavet, i väster till Floreshavet, i norr till Molucksjön och Seramsjön, och i söder till Timorsjön.

Flora och fauna

Bandasjön från luften

Bandasjön från flygplan

De plantor och arter som man ser i och omkring Bandasjön är en blandning av det som man finner i Asien och i Australasien. Öarna består av regnskog och huserar många arter som är unika för regionen. Ekosystemet har rubbats av de katter och gnagdjur som människor introducerat på öarna. Det här beror på att dessa djur äter fåglarnas ägg. Det finns dock naturreservat där man jobbar med att skydda den unika miljön. Yamdena som ligger i Tanimbaröarna är ett ställe där naturen fortfarande är orörd och det går att besöka detta område via den största av Maluccu öarna, Ambon ön. Det finns öar i området som lockar till sig turister som är intresserade av att snorkla och dyka längsmed stränder som är i stort sett orörda.

De som kommer till Bandaöarna för att dyka kan ta sig ut med båt till närliggande grottor som ligger under havsytan. I dessa finns det till exempel en massa sjöormar som inte är farliga och som inte har något emot människor som kommer närmre för att kika. Det finns förstås också gott om farliga ormar i området så det är viktigt att man rör sig försiktigt och tillsammans med en kunnig guide.

Öar och vulkaner

Bandasjön omges av öar som Sulawesi, Buru, Tanimbaröarna, Kai öarna, Timor och Aru öarna. Det finns också öar mot mitten av havsdelen och här kan Bandaöarna nämnas. Flera av Bandasjöns öar är aktiva vulkaner som till exempel Gunung Api och Manuk som ligger på på dessa öar.

Bandasjöns tektoniska plattor

Förutom vulkanisk aktivitet så drabbas det här området ofta av jordbävningar vilket beror på att det ligger på tre tektoniska plattor. Sjöns södra kant och norra kant är platser där de tre olika plattorna möts och överlappar varandra. Ibland så har man haft årliga jordbävningar och ibland så har det gått längre tid mellan jordskalven. När nästa jordbävning kommer att inträffa är svårt att förutspå, men forskare jobbar med bra varningssystem för att skydda befolkningen i området. Jordbävningen som inträffade 1938 i Bandasjön anses vara en av de nio största under hela 1900-talet. Den mätte 8.4 på Richterskalan och skapade en tsunami på omkring 1.5 meters höjd. Trots att det rörde sig om en mycket allvarlig jordbävning så tycks inga människor ha kommit till skada till följd av skalvet och tsunamin.

Arafurasjön

Arafurasjön är en grundare del av Stilla havet som ligger mellan Timorsjön och Korallhavet. Den här havsdelen skiljer Nya Guinea och Australien åt. Namnet Arafura tros ha portugisiska rötter och sägs vara en utveckling av ordet alfours som betyder fria män. Det finns dock en annan teori som har med Molucca öarna att göra. Det var nämligen så att dessa öars invånare brukade kalla sig själva för haraforas som betyder bergens barn. Det här namnet ligger också nära ordet Arafura så kanske kommer sjöns namn från dessa öar.

Arafurasjön har en maxlängd på 1 290 km och en maxbredd på 560 km. I sjön så finns öar som Aruöarna, Crokeröarna, Goulburnöarna och Howard ön. Havsdelen ligger över Arafura-hyllan som är en del av Sahul-hyllan.

Geografi

Karta över arafurasjön

Karta

Arafurasjön avgränsas av Torres sund som är ett större havssund som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Via detta sund så kopplas Arafurasjön samman med Korallhavet i öst. Korallhavet är ett så kallat randhav som också är en del av Stilla havet. I söder avgränsas Arafurasjön av Carpentariaviken och i väst och nordväst av Timorsjön och Banda- och Ceramsjön. Djupet i denna havs-del ligger på mellan 50-80 meter. Det blir djupare ju längre västerut man kommer. Forskare tror att Torres sundet en gång formade en land-bro mellan Nya Guinea och Australien vilket underlättade för migration från Asien till Australien. Det här ger en bra förklaring till hur ursprungsbefolkningen i Australien en gång kom hit. I och med att det här är ett tropiskt hav så förekommer det ofta tropiska cykloner i området. Dessa håller man noga koll på från Australiens sida med meteorologiska rapporter som varnar då större oväder tycks vara på väg att dra in mot land.

Fiske i Arafurasjön

Det här är ett del-hav som är rikt på fisk och med ett marint ekologiskt system som mår bra. Många av de samhällen som finns i och omkring Arafurasjön förlitar sig på fisket som till stor del är bottenfiske av skaldjur. Under senare år så har det blivit alltmer vanligt med olagligt fiske i havet och det här utgör ett hot mot alla de samhällen som lever av den dagliga fångsten. För att främja hållbart fiske i området så skapades Timor Seas Expert Forum (ATSEF) år 2002. Målet med detta forum är att lyckas få till fiske som är hållbart både miljömässigt och ekonomiskt, och det här är ett viktigt steg mot att bevara den unika miljö som finns här.