Bakerön tillhör Förenta staternas avlägset belägna öar i Stilla havet och det är USA som har kontrollen över denna ö utan att den för den sakens skull är den del av USA. Man brukar tala om Bakerön tillsammans med Howlandön som ett ö-par då de ligger nära varandra. Ön har fått sitt namn av kapten Michael Baker som för USAs räkning upptäckte den år 1832. Det finns spår från tidigare bosättningar i form av en begravningsplats och spår av bebyggelse. Ön har ingen hamn så man får lägga till vid kusten för att ta sig in förbi det rev som finns runt ön. Det här revet utgör en viss fara så det finns en fyr på ön som varnar om det.

Landningsbanan som anlades under det andra världskriget är idag övergiven, och den är täckt av vegetation så den går inte att använda.

Geografi och klimat

Bakerön

Bakerön är en korallö med en högsta punkt på omkring 8 meter och den största delen av ön består av sand och lägre vegetation. Här finns det inga källor till sötvatten och det finns heller ingen befolkning som bor på ön permanent. USA administrerar Bakerön via U.S. Fish and Wildlife Service och ön räknas som ett naturskyddsområde. Klimatet är ekvatorklimat med lite regnfall, konstant vind och starkt solsken. Här finns ingen lagun och ön är fri från träd. Vegetationen består istället av fyra olika slags gräs och buskar.

Bakerön är en viktig plats för fåglar och det finns gott om olika typer av sjöfåglar som har gjort ön till sitt hem. En del av dessa fåglar anses tillhöra utrotningshotade arter. I vattnet och i revet omkring ön så finns det också sköldpaddor.

Historia

Bakerön upptäcktes redan 1818 av kapten Elisha Folger som kom på valskeppet Equator. Han gav ön namnet New Nantucket men ön har alltså fått sitt namn av kapten Michael Baker som kom år 1834. Det finns källor som hävdar att han kom till ön 1832 och återigen 1839 för att begrava en amerikansk sjöman. Det var hursomhelst kapten Baker som gjorde anspråk på ön år 1855.

USA lade beslag på ön 1857 och man kom för att utvinna den guano som fanns på ön mellan 1859 och 1878. 1886 så sålde amerikanska Guano Company rättigheterna till den brittiska firman John T. Arundel and Company vilket gjorde ön till ett center för guanogrävning i Stilla havet fram tills 1891.

1935 så försökte amerikanska kolonister att bosätta ön. Man byggde en fyr, bostäder och försökte sig även på att odla olika typer av plantor. Det visade sig dock vara mycket svårt att få några träd att växa då ön har ett så torrt klimat och fåglar skadade de träd och palmer som man försökte odla.